Ebba Callenberg: Tänderna berättar om vi är fattiga eller rika

Allt fler går runt med tandvärk i Sverige, utan att ha råd att träffa en tandläkare. 15 procent av Sveriges befolkning anses inte ha råd med tandvård, samtidigt som barn i socioekonomiskt svaga områden löper fyra gånger högre risk att få karies. Det är alarmerande siffror, framförallt när ojämlikheten i Sverige ökar.

Hilal Akgün är 25 år gammal och jobbar som tandläkare. Hon berättar om hur ekonomiska klyftor syns i tandläkarstolen. 

– Jag visar en prislista för patienterna innan vi går vidare med behandling. Det händer ganska ofta att patienten väljer det billiga alternativet, även om jag rekommenderar något annat. Då belyser jag riskerna.

Hon arbetar på en tandvårdsmottagning i ett område med spridda socioekonomiska förutsättningar. Mellan kommunerna i området skiljer det 200 000 kronor i medianinkomst per år.

– Man kan se skillnaden på om de kommer på besök, till undersökningarna. Exempelvis att man bara kommer in i akuta syften, när det verkligen gör ont, istället för regelbundna kontroller”, säger Hilal Akgün. 

Hon fortsätter med att berätta om hur dålig munhälsa även ökar risken för diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, alzheimers och lungproblem. Dessutom löper folk med försämrad tandhälsa 58 procent större risk att dö i cancer.

Det är skrämmande. Ska man behöva bli sjuk av att inte ha råd med en behandling? Frågan om utelämnandet av tänderna i den allmänna sjukvården är inte ny. Men nu har debatten intensifierats efter Tidöpartiernas beslut att sänka åldern för avgiftsfri tandvård från 23 till 19 år. 

Dålig hälsa är kostsamt för både invånarna och staten, framförallt när det visar sig redan i de yngre åldrarna. Bra munhälsa måste börja redan vid ung ålder, menar Eva Ljung, vd på Folktandvården, som hade velat ha kvar den avgiftsfria tandvården för unga.

”Ju längre man kan hålla tänderna friska, desto mindre tandvård behövs på äldre dagar”, säger hon till tidningen Mitti. 

Eva Ljung har en viktig poäng. Men när inflationen, arbetslösheten och matpriserna stiger är risken att dyra tandvårdsbesök prioriteras ner av de med små marginaler. 

För en 20-årig student med CSN-bidrag – som knappast matchar inflationen – kan en vanlig kontroll kännas som en käftsmäll.

En vanlig tandundersökning kostar omkring 1 000 kronor. Om du vill undersöka munnen mer omfattande, stiger priset till nästan det dubbla. För en 20-årig student med CSN-bidrag – som knappast matchar inflationen – kan en vanlig kontroll kännas som en käftsmäll.

– Det är inte alltid som patienterna är medvetna om priset, därför behöver man alltid informera. Det klart det inte alltid görs, men jag tycker det ska göra det. Man ska veta vad det kommer att kosta, säger Hilal Akgün.

Det är hedrande att Hilal informerar sina patienter om kostnaderna och riskerna. Men problemet, och orättvisan, kvarstår. Ju mer vård du behöver, desto dyrare. Regeringen vill inte ta notan. Högkostnadsskyddet för mediciner har höjts, fri tandvård för unga har slopats. Men det går bra att satsa på sänkt skatt för miljonärer.

– Det är bra för politikerna att vara medvetna om att flera väljer bort tandvården av kostnaden. Vad de gör för att säkerställa det, vet jag inte, säger Hilal Akgün.

När vårändringsbudgeten presenterades stod det klart att finansminister Elisabeth Svantesson (M) är mer sugen på att renovera svenska kök än att renovera tänder. En stor del av reformutrymmet går nämligen till höjt rot-avdrag. 

Vi kan inte låta tandhälsan styras av plånboken. Tandvården måste ingå i högkostnadsskyddet. 

Det är inte så svårt att göra tandvården jämlik. Det handlar om hur vi prioriterar: rot-avdrag eller rotfyllningar, låginkomsttagare eller höginkomsttagare. 

Och tänderna är ju faktiskt, vad Svantesson än tror, en del av kroppen.