BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0

Det går att göra något åt det! Politiker och beslutsfattare kan påverka dessa villkor och förutsättningar, det är bra. 

Men om vi tar problematiken ett steg längre så handlar kvinnligt ledarskap också om människors syn på kvinnor som ledare. Vad är det i en kvinnlig chef som är så hotfullt så att många inte klarar av en kvinnlig ledare? Och varför är det så svårt för oss kvinnor att stå upp för varandra och stötta varandra när vi försöker slå oss fram i en patriarkalt uppbyggd värld? 

Se bara på en person som i högsta grad är i ropet i år, Hillary Clinton. Hon rankades av amerikanerna enligt Gallup som en av de mest populära kvinnorna i världen, i 20 år! Alla älskade Hillary – tills hon påbörjade sin resa mot att bli president i världens största demokrati. Då började popularitetssiffrorna sjunka. Hennes siffror är nu de lägst uppmätta för någon demokratisk presidentkandidat någonsin. Och ändå är hon den presidentkandidat som har mest kunskap och erfarenhet och därmed är bäst lämpad för uppdraget någonsin. Hur kan detta komma sig? Svaret är könet. Hon är kvinna. Liksom alla politiker som vill framåt, synas hon i sömmarna och varenda pryl i bagaget ska granskas och lyftas fram i medias starka ljus. Men Hillarys bagage verkar ha fått de starkaste strålkastarna media har kunnat hitta. Såväl mediadrevet som näthatet mot henne är enormt och i slutändan visar sig detta i sjunkande popularitet. Flera av de kända människor som öppet väljer att kritisera och vara motståndare till Hillary Clinton är kvinnor. Hur ska vi någonsin kunna nå jämställdhet om inte vi kvinnor till att börja med stöttar varandra? Hillary Clinton slår sig fram i en demokrati som har byggts upp av män, för män, i hundratals år. Det handlar inte om vem hon är utan vad hon är. Det är en motvind utan dess like och är det något hon behöver är det stödet från andra kvinnor. 

Vi är många kvinnor i politiken som tar vår rätt att demokratiskt påverka och försöka åstadkomma något vi tror på. För detta krävs mod och kunskap. Vi behöver inte ha samma åsikter om allt och vara ense om allt, men vi behöver varandra. Det kallas systerskap och utan systerskap kommer vi ingenstans. Det kan stå hundratals män bakom oss och kalla sig feminister, dela lika på föräldraledighet och vab, stötta kända tjejer som utsätts för näthat och så vidare. Men först i ledet måste vi kvinnor stå enade, tillsammans, för varandra, i medvind och motvind. Som någon så klokt har skrivit: “Var besvärlig, ta plats, höj din röst och backa inte. Vi håller varandras händer när det blir läskigt.”