Sverige dubbelbestraffar ukrainare.

Inte nog med att de blir utsatta för krig, nu ska de dessutom straffas genom att nekas försörjning.  

Företagaren Joakim Gustafsson som driver Svensk Skogsservice säger till Dagens Arbete att han hade kommit överens med 53 ukrainska skogsarbetare om jobb, men av de har 33 fått avslag av Migrationsverket. Avslaget är extra märkligt med tanke på att majoriteten av de här arbetarna har jobbat återkommande under högsäsong på skogsföretaget. Men just när det är krig och skogsföretagen i Sverige skriker efter arbetskraft ska Migrationsverket sätta käppar i hjulet. 

Dessutom har Sverige dragit en skarp gräns vid 24 februari då Ryssland anföll Ukraina, de som befann sig utanför sitt hemland före det datumet omfattas inte av massflyktsdirektivet. De personerna kan söka asyl men det kommer att ta längre tid och just nu sitter några ukrainska skogsarbetare som hamnat mellan stolarna och därför inte kan göra annat än att vänta. Byråkratin visar än en gång på absurditeten med reglerna. Och det stannar inte vid arbetstillstånd.  

Regeringen föreslog ett återinförande av id-kontroller, alltså inte vid Sveriges gräns, utan kontroller i utlandet för de som ska kliva på ett fordon på väg till Sverige – precis som de tillfälliga lagarna som infördes 2016. Förslag­et skulle lägga ansvaret på transportföretagen att se till att människor på flykt har rätt handlingar, annars skulle åkerierna böta 50 000 kronor. I praktiken skulle det innebära att bara ukrainare som har en giltig resehandling med fotografi skulle få resa till Sverige.  

Förslaget har fått mycket hård kritik från en rad instans­er, fackförbund och företag. Skarpast kritik kom från FN:s flyktingorgan ­UNHCR som anser att kravet i praktiken kan hindra flyktingar från att söka asyl. 

Nu har regeringen tvingats backa om id-kontrollerna.  

Svårigheter för flyktingar stannar inte heller vid gränsen. Regeringen håller på att förbereda ett förslag om att avskaffa den så kallade ebo-lagen. Asylsökande kan välja att ordna eget boende hos vänner och bekanta men sedan 2020 har man inte rätt till dagersättning från Migrationsverket om adress­en ligger i ett så kallat socialt utsatt område. Vi pratar om skamliga 71 kronor om dagen.  

Eftersom staten har svårt att ordna bostäder åt flyktingar har man gått ut till allmänheten med en förhoppning om att privatpersoner och kommuner ska ställa upp, men fortfarande får ukrainare ingen dagersättning ifall de bosätter sig på fel adress.  

I praktiken drabbar de här ­restriktionerna människor i ­utsatt situation, som när pensionär­erna Valentina och Oleksander nyligen flytt från Kiev till Sverige för att bo tillfälligt hos dottern Natalia. Hon studerar i Malmö och på grund av att hon bor på ”fel” adress har föräldrarna inte rätt till dagersättning. 

Till Sydsvenskan säger hon att det viktigaste för henne är att få ha föräldrarna hos sig eller i närheten så att hon kan guida dem. En styrka med ebo som vi sällan talar om i Sverige.  

Bristerna som möter ukrainare på flykt visar än en gång behovet av en human migrationspolitik.