Ledare
Nora Wurtzel: Sverige måste bryta kontakten med israeliska vapentillverkare
”Elbits svenska filial har en enda kund, nämligen svenska Försvarsmakten”, skriver Nora Wurtzel.
Dagens ETC
Försvarsmakten köper system av Elbit, ett israeliskt vapenföretag som möjliggör Israels krig. I sin marknadsföring stoltserar Elbit med att deras varor är ”battle proven”.
Samtidigt mördas kvinnor och barn.
Ledarsidan är oberoende med röd och grön politisk färg.
Nora Wurtzel
Text
När världens blickar förra veckan riktades mot USA och ledarsidorna var upptagna med att förfasas över Trumps vinst i det amerikanska valet, passerar en svensk nyheten nästan obemärkt förbi.
Sverigedemokraterna och Liberalerna uppgav då till P1-programmet Konflikt (8/11) att de var öppna för vapenexport till Israel, trots att detta med rådande lagstiftning skulle kunna vara olagligt. Att exportera vapen till ett land som likt Israel misstänks för krigsbrott, är ett brott mot både svensk lag och internationell rätt.
Liberalerna var dock snabba med att ta tillbaka sitt uttalande redan samma dag. Huruvida det rörde sig om intern osämja i frågan, eller kanske snarare rent klanteri, är oklart. Men efter rättningen är partiets linje alltså att det inte är aktuellt med vapenexport till Israel i nuläget.
Att ett regeringsparti inte vill förse en folkmordsanklad stat med vapen är dock en klen tröst. Detsamma gäller att Sverige inte har exporterat vapen till Israel sedan 1950-talet. För kopplingarna mellan israelisk och svensk vapenindustri finner andra vägar.
Sedan 2020 har det israeliska vapenföretaget Elbit Systems en svensk filial med kontor i Göteborg. Även om man i det svenska dotterbolaget gärna vill måla upp sig själva som fristående, går det inte att förbise från att dotterbolaget är helägt av det israeliska moderskeppet.
Elbit har kritiserats länge. Bland annat för att de, som en betydande del i den israeliska vapenindustrin, i sin marknadsföring stoltserat med att deras varor är ”battle proven”. Medan den israeliska armen mördar barn och kvinnor, skyter vapenföretaget alltså med att deras produkter är testade på slagfältet. Något som tolkats som att man stolt pekar på hur tekniken testats på palestinier.
Att det svenska dotterbolaget fått kämpa med sitt varumärke blir tydligt i en artikel i Göteborgs-Posten (15/6) där det framgår att moderbolagets reklam rullar på skärmar på kontoret i Göteborg. När reportern frågar om just orden ”battle proven” svarar VD:n att detta är något som den svenska filialen valt att torna ner, och påtalar att man håller på och arbetar med ett ”omfattande branding-arbete”.
Elbits svenska filial har en enda kund, nämligen svenska Försvarsmakten. Kontraktet med Försvarets Materielverk är värt drygt 2 miljarder kronor, enligt GP-artikeln. Varumärkesarbetet till trots är det svårt att förbise fakta: svenska Försvarsmakten köper system av ett företag som är med och möjliggör Israels krig.
Detta måste självklart ses i ljuset av den pågående humanitära katastrofen i Gaza. Samma vecka som Liberalerna och Sverigedemokraterna gör sitt utspel rapporterar FN-organet OCHA att 43 391 palestinier dödats sedan krigets början. Samtidigt rapporter bland annat BBC om hur 70% av de som dödats under en sexmånadersperiod varit kvinnor och barn.
Att utspelet om att exportera vapen till Israel var just ett utspel är inte mycket att hurra för. Det blir allt tydligare att det inte räcker att Sverige inte exporterar vapen till Israel, för det är hög tid att Sverige och Försvarsmakten bryter kontakten med israeliska vapentillverkare på alla plan.
Regeringens och Sverigedemokraternas ovilja att ta avstånd från Israels krigsbrott är en skam. Det tåls att upprepas igen och igen. Att se över avtalen med Elbit Systems borde bara vara början.
Nora Wurtzel
Text
Ämnen i artikeln
Kommentarer
Den här konversationen modereras enligt ETC:s communityregler. Läs reglerna innan du deltar i diskussionen. Tänk på att hålla god ton och visa respekt för andra skribenter och berörda personer i artikeln. Olämpliga inlägg kommer att tas bort och ETC förbehåller sig rätten att använda kommentarer i redaktionellt innehåll.