Två skolor i Örebro, som drivs av stiftelsen Al-Azhar, måste nu stänga efter att Skolinspektionen meddelat att det finns allvarliga brister i ledningen av skolan. Bland annat ska en person som rest till Syrien för att ansluta sig till IS och som fortfarande är anhängare av våldsbejakande extremism ha fått plats i skolans styrelse. Skolinspektionen konstaterar att de 177 eleverna troligtvis utsatts för radikalisering.

Barn har skickats till skolan på morgonen för att rustas för framtiden och har istället mötts av det här. Små barn med drömmar och nyfikenhet har utnyttjats av en våldsam och hatisk ideologi. Den demokratiska miljö som skolan ska vara, en mötesplats för idéer och tankar där barnen ska kunna se att världen är större än den som de möter hemma, har visat sig vara en stängd och kontrollerande miljö. Dörrar har stängts. Det finns inget försvar för det. Det är en skandal så stor att den borde skaka om hela Skolsverige.

Men vi har blivit för vana vid det här för att det ska skicka ut de chockvågor det borde. Al-Azhar-skolorna är inte de enda. Inte i Sverige och inte i Örebro. Staden har en hög andel skolor med konfessionella, alltså religiösa, inslag per invånare. Utöver Al-Azhar-skolorna finns Al-Salam-skolan. Den drivs av Al-Risalah skandinaviska stiftelse som finansierats med pengar från Saudiarabien och bara råkat betala ut lön till Osama Krayem, en man som anslöt sig till IS i Syrien och sedan deltog i terrorattentaten i Bryssel 2016. Skolan har kritiserats för att ha könsindelade lektioner i flera ämnen. Men skolan får fortsätta sin verksamhet. Hundratals barn får hela sin skolgång i den här miljön, där insynen är begränsad.


Och så finns de kristna friskolorna, kopplade till olika frireligiösa samfund. Hannaskolan, som drivs av Citykyrkan, börjar varje dag med morgonbön. Grenadjärskolan är en grundskola som drivs av Kristet center som enligt avhoppare ägnat sig åt att ”bota” homosexuella med förbön och som hamnade i blåsväder när en flicka nekades en plats på grund av att hon hade piercing i näsan. Skolinspektionen kritiserade men skolan får fortsätta att undervisa hundratals elever varje dag.

Svensk skola ska inte vara en tummelplats för extremism och radikalisering. Det skrev ministrarna Mikael Damberg (S) och Morgan Johansson (S) i en debattartikel i Dagens Nyheter förra året när fem skolverksamheter tvingats att stänga efter att Säpo avslöjat kopplingar till radikaliserade miljöer. Hundratals barn ska därmed ha räddats, skriver ministrarna. Men hundratals, ja tusentals, barn är kvar i skolor där extremismen inte har avslöjats än, eller där den ligger inom gränserna för vad som faktiskt är tillåtet i Sveriges generösa system för friskolor. Skriv en fin ansökan om att få öppna, så länge Skolinspektionen godkänner kan inte kommunen stoppa, locka elever (det går särskilt bra i kraftigt segregerade områden där religiösa frontfigurer kan ha stort inflytande), få skattepengar för att bedriva utbildning. Hur många behöriga lärare du har eller vad du egentligen gör på lektionerna är svårt att kontrollera nu när statistiken har blivit hemligstämplad och Skolinspektionen bara kommer på besök ibland.

Svensk skola, det vill säga friskola, är en tummelplats för extremism och radikalisering. Det har inte stoppats. 
Ansvariga politiker i Örebro och samordnaren för det förebyggande arbetet mot våldsbejakande extremism säger sig inte att fått signaler om det har funnits problem kring Al-Azhar-skolorna. De som har det yttersta ansvaret för att alla barn får en chans att gå i den skola med respekt för de mänskliga rättigheterna och de grundläggande demokratiska värderingar (ja, stora ord men det är det som står i inledningen till den svenska skollagen) har svikit. Kristdemokratiska kommunalrådet tycker att det ”finns ett värde i mångfald och i konfessionella skolor”.


Men hur står det egentligen till med mångfalden? På de religiösa friskolorna finns den inte. Här är urskiljning själva grundidén. Här placeras barnen av föräldrar som vill att de ska formas i en speciell riktning, tillsammans med andra barn som ska formas i samma riktning. Barn slutar att mötas. Segregationen ökar. Både på de religiösa friskolorna och på de andra skolorna. Skolan blir en tummelplats för urskiljning. En perfekt grogrund för extremism och radikalisering. Åt alla håll. 


Regeringen och samarbetspartierna C och L har skrivit in i januariavtalet att det ska införas ett etableringsstopp för religiösa friskolor. Men det räcker inte. Vad händer med alla de skolor som redan finns på plats? All extremism är inte konfessionell. Vi får inte blunda för att det friskolesystem som vi har, har minskat den demokratiska kontrollen över vad barnen möter i skolan. Och systemet har gjort att vi helt har tappat kontrollen över att den viktigaste demokratiska funktionen av alla, att barnen möts.