Det har hänt någonting i Sverige. En folkrörelse har vaknat och sprider sig som en löpeld över landet. Stadsodlingen har etablerat sig i våra städer och är här för att stanna. Gräsrötterna ruvar och rör om i den skånska myllan och i Malmö och Lund finns numera ett flertal stadsodlingsinitiativ som drivs av ideella krafter.
Jag har själv varit med och drivit en bostadsnära odlarförening och vet hur svårt det kan vara att få gehör från kommunen om föreningen inte passar in i ramen för hur föreningsverksamhet bör bedrivas. Under den tid jag har varit aktiv i stadsodlingsrörelsen i Malmö har jag sett och upplevt det starka sociala värdet som odlingarna har fört med sig. Grannar som aldrig har talat med varandra tidigare möts och utbyter tankar, erfarenheter och kunskap. Det är således inte enbart en ökad självförsörjningsgrad som är huvudanledningen till varför stadsborna så ivrigt odlar, utan det handlar lika mycket om att träffa sina grannar och känna tillhörighet till sitt bostadsområde.
Cirka 50 procent av Sveriges livsmedelsproduktion finns i Skåne men vi importerar nästan hälften av all mat vi äter. När vi importerar livsmedel och foder, exporterar vi samtidigt miljöproblem och djurlidande. Jag vill se ett Malmö som strävar mot 100 procent ekologiskt jordbruk och ökad egenproduktion. Ett steg på vägen är att lyfta de initiativ som finns i dag och stötta de föreningar som kämpar för ett grönare Malmö.
Efter utbyggnaden av Hyllie och Brunnshög har vi inte råd att förlora mer värdefull jordbruksmark, jord som är klassad som +10 på en 10-gradig skala. Stadsodling är mer än snygga visualiseringar i arkitektkontorens förslag på ny bebyggelse. I Lund växer en helt ny stadsdel fram runt forskningsanläggningarna ESS och MAX IV. I dessa nyexploaterade områden hoppas planerarna att de som bor och verkar ska haka på den så kallade nya trenden att odla, men för att ett engagemang ska bli varaktigt behövs aktiva gräsrötter och finansiellt stöd från kommunen.
Rörelsen växer sig allt starkare men behöver stöd från Malmö stad för att kunna leva upp till de mål och visioner som är satta av stadens politiker i den nya översiktsplanen. Kommunen älskar stadsodlingarna och satsar stort på konceptet både i nya Lindängelund och Folkets park, men vad händer med de initiativ som redan finns i dag? Hur hållbart är det att initiera nya odlingar uppifrån när de existerande behöver stöd?
Stadsodlare i Malmö har under parollen Odla Malmö formulerat ett manifest där vi listar krav på kommunen som ska stimulera och stödja det ökade intresset för ekologiska och okonventionella odlingar. Vi kräver anslag som möjliggör långsiktig utveckling av verksamheten och att ideella odlarföreningar får ett erkännande av kommunen som seriösa aktörer som är medskapande av den offentliga miljön.
Kommunen och de ideella föreningarna måste hitta en väg för att nå ett samarbete som lyfter de ideella krafter som kämpar för en hållbar utveckling. Den nya översiktsplanen är ett bra steg på vägen, men glöm inte oss aktiva odlare som redan finns och verkar i staden.