”Förlossningsvård är bassjukvård. När ett så stort landsting som Stockholm inte klarar av att ge kvinnor den vården inom länet, så följer man inte hälso- och sjukvårdslagen. Man klarar inte den dagliga driften som det är nu”, säger hon till Dagens Nyheter.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
BB-krisen är nationell. Men orsakerna skiljer sig åt över landet. En av de senaste årens mest uppmärksammade BB-nedläggningar är den i Sollefteå. När förlossningen stängde där fick många patienter 20 mil eller mer att åka till närmaste BB. Det dröjde bara tre veckor innan den första bilförlossningen var ett faktum.
Det råder delade meningar om varför förlossningen i Sollefteå lades ned. Ofta pekas på säkerheten. Förlossningsvård är akutsjukvård och därför måste det finnas kvalificerade vårdresurser i anslutning till BB. Sollefteå saknade neonatalvård, alltså vård för barn som fötts för tidigt.
Mia Ahlberg, ordförande för Barnmorskeförbundet och forskare, ifrågasätter säkerhetsargumentet. ”Man påstår att man lägger ned förlossningskliniken i Sollefteå av säkerhetsskäl, men jag har tittat på statistiken tio år bakåt och det finns ingenting som tyder på att vården skulle vara sämre där än någon annanstans i landet. Det är enbart ekonomiska orsaker som ligger bakom det här beslutet”, sade hon tidigare till Dagens ETC.
Klart är i alla fall att blivande föräldrar, barn som ska födas och hela orter drabbas när förlossningsavdelningar läggs ned. Att stänga ett BB kan vara lika förödande för en byggd som när skolor och affärer försvinner. Det blir allt svårare att stanna kvar på orten – att leva ett säkert och utvecklande liv där.
Stockholm, landets huvudstadsregion med resurser som övriga Sverige bara kan drömma om, lider inte av dessa utarmningsproblem. Ändå är förlossningsvården i Stockholm i djup kris. Beror det på att Stockholmsregionen tvärtom har växtvärk? Att politikerna helt enkelt inte hinner bygga ut förlossningsvården i den takt som behövs?
Nej. Huvuddelen av BB-krisen i Stockholms läns landsting beror på medvetna politiska val. Den borgerliga majoriteten i landstinget sätter ideologi framför realiteter. Det viktiga för dem verkar inte vara att lösa förlossningskrisen. Utan att försvara systemet Vårdval förlossning, som de införde 2009.
I praktiken innebär Vårdval förlossning att alla privata aktörer som möter landstingets krav får öppna BB-verksamhet på den plats de själva önskar. Vårdval är helt enkelt ett sätt att privatisera vård utan att ta hänsyn till var i länet eller vilken typ av vård som behövs.
Den främsta symbolen för misslyckandet med Vårdval förlossning är BB Sophia. Denna klinik, som öppnades våren 2014 av Praktikertjänst, skulle lösa den akuta bristen på BB-platser i Stockholm. BB Sophia var omdebatterat från början. Eftersom kliniken inte låg vid ett akutsjukhus befarades brister i patientsäkerheten. Till slut fick den ändå öppna, efter att ha mött säkerhetskraven med kostsamma investeringar.
Det höll inte. Efter bara två år hade verksamheten gått 180 miljoner kronor back, och BB Sophia stängde våren 2016. I ett slag försvann 3 200 förlossningsplatser från Stockholmsregionen. Födande mammor hänvisades till andra kliniker, som redan hade fullt upp.
Sommaren 2017 har detta resulterat i fullt förlossningskaos. I juli skickades 34 kvinnor att föda i andra län. Därmed misslyckades Stockholms läns landsting med att tillhandahålla förlossningar i mer än var hundrade fall. Det är fullständigt oacceptabelt.
Den borgerliga majoriteten har i flera års tid försökt bemöta kritiken genom att tala om den nya förlossningsklinik som planeras på S:t Görans sjukhus, inom ramen för Vårdval förlossning, och som fullt utbyggd beräknas ge 4 000 nya förlossningsplatser.
Problemet är bara att byggandet av denna klinik hela tiden försenas – det senaste beskedet är att öppnandet skjuts upp till 2022. Frågan är dessutom hur den nya förlossningen på S:t Göran ska klara sig ekonomiskt, eftersom landstingets ersättning till BB-klinikerna inte har höjts sedan 2008.
Att ansvariga politiker väljer att möta den akuta förlossningskrisen med att lova en ny klinik först om flera år innebär inte bara att blivande föräldrar hålls kvar i otrygghet om förlossningsvårdens kvalitet och tillgänglighet. Det innebär även att personalen fortsätter pressas av orimliga arbetsvillkor. Barnmorskorna springer mellan förlossningar. De hinner inte gå på toaletten eller ens byta sina egna bindor. Många sjukskrivs och allt fler väljer att lämna yrket.
Det här är definitionen av antifeministisk sjukvårdspolitik. Privatiseringsideologin sätts före en värdig förlossningsvård och det drabbar framför allt kvinnor – som ska föda eller som i sin profession hjälper andra att föda.
Det finns bara en sak att göra med den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting. Rösta bort den i valet 2018.
PRENUMERERA PÅ ETC HELG
Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.