BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Texten handlar om trädflytten inför Västlänksbyggandet i Haga, men enligt de intervjuade kom den med en bitter bismak. I sitt eget uttalande redogör de för hur de under två timmars intervju förklarat respektives inställning till situationen. Liksom så ofta hade de olika uppfattningar om vissa aspekter, men var inte direkta motpoler i förhållande till frågan om Västlänken.

Så långt var allt väl, men därefter konstaterar de båda intervjuade att de efter ett antal kontakter och påtryckningar från redaktionen fått sina svar omstöpta för att passa in i en tänkt mall. Detta så till den grad att de känner sig nödgade att försvara sig på respektive hemsida. De menar att de båda är vana att bli intervjuade, men skriver att ”aldrig har andemeningen förändrats till oigenkännlighet som i detta fall”.

Detta är allvarligt.

Vårt Göteborg är stadens egen kommunikationskanal och har inte för avsikt att förmedla mer negativitet än Ikeakatalogen. Den som följt Vårt Göteborg under en längre tid känner igen de idel positiva vinklarna, gärna med fokus på ungdomar, trevliga arrangemang och nya goa grejer som staden tagit sig för. Det vore mysigt att leva i en värld där Vårt Göteborg faktiskt var ett väl selekterat nyhetsmedium. Men så är det inte.

Det är heller inte Vårt Göteborgs jobb att kabla ut oegentligheter. Rollen är att vara en trevlig kontakt mellan kommunal verksamhet och medborgarna. Men då bör man fundera på om en tidning som påminner om annan lokalpress är rätt sätt att nå ut.

”Det är uppenbart att skillnaden mellan journalistik, nyhetsförmedling, information och opinionsbildning behöver tydliggöras när Göteborgs Stad kommunicerar med medborgarna. Det är nog till och med rimligt att Vårt Göteborg begränsar sitt åtagande till att förmedla officiell information och inte ge sken av att bedriva en journalistik gärning i medborgarnas tjänst” skriver företrädarna för Yimby och Trädplan.

Om Vårt Göteborg uppfattas som en ”journalistisk gärning” så har skribenterna alldeles rätt. Avsändaren är på intet vis hemlig, men kanske snarare är tidningen att jämföra med företagstidningar, som inte heller de har för avsikt att sabla ner avsändaren. Fast nu är ju en kommun inget företag.

Att stöpa om kommunal information är känsligt. Protokolliknande redovisning vore trist, och att skicka ut en trevlig tidning i brevlådan är naturligtvis ett pedagogiskt sätt att nå ut med information. Men det sista vi behöver i dag är minskad tilltro till myndigheter. Allra minns i en stad som under en tid dragits med det föga smickrande öknamnet ”muteborg”.

Man måste också relatera till att vi lever i en nyvaken era av en internetbaserad informationsstorm. Sittande amerikansk president kallar obekväma nyheter för falska nyheter, såväl de amerikanska som franska valen översköljdes av verkligt falska nyheter och högerextrema sajter i Sverige gör allt de kan för att smutskasta alla etablerade mediekanaler. För allt detta kan vi naturligtvis inte klandra en godmodig kommunal informationstidning, men sällan har det varit viktigare att seriösa aktörer är tydliga med sin avsikt och sitt innehåll. Vi översvämmas av information i form av ”nyheter” som baserats på avsändarens uppfattning om hur saker ligger till, snarare än på journalistiska överväganden och verkliga undersökningar. Man kan bli snurrig för mindre.

Jag var nyligen på ett möte på stadsledningskontoret för att diskutera till exempel hur vi på ETC Göteborg snabbare ska kunna komma i kontakt med rätt person. Det var ett bra möte. Båda sidor vinner på att journalister inte ringer ner fel skrivbord, en demokrati ska uppskatta att granskas – även när det är obekvämt, och därtill är kommunikationsavdelningens hela existensberättigande att bidra med transparens. Fortsätt det arbetet. Med ett par hundra kommunikatörer borde Göteborgs stad knappast ha några svårigheter att paketera sin information på ett korrekt vis.