Organisationen Talitas välgjorda och omfattande rapport ”Syns man inte finns man inte” som släpptes i veckan, avslöjar en mörk men inte oväntad bild av den svenska porrindustrin. Det handlar om en miljonindustri där ett antal män tjänar stora pengar på att locka till sig kvinnor, främst unga kvinnor, för att utföra och bli utsatta för grövre och grövre sexuella handlingar framför kamera och mot betalning.

Porren är branschen som kapitaliserar på normalisering av sådant som i alla andra fall hade kallats för rena övergrepp. Samtidigt är det – och detta är troligtvis en överlevnadstaktik för branschen – viktigt att inpränta bilden av kvinnornas njutning, eller åtminstone ”frivilliga” deltagande. En kvinna i porren älskar att bli förnedrad och slagen, få en kuk nerkörd så långt ner i halsen att hon kräks, få sperma i ögonen eller bli fasthållen och tagen i alla hål samtidigt som hon kallas ”hora”. Filmer fulla av patriarkala och aggressiva sexuella handlingar, som alldeles uppenbart orsakar betydande obehag och smärta för de kvinnor som utsätts, säljer multum. Konsumenter som vill se gangbangs, fisting och kukar som körs direkt från anal till mun under titlar som ”Tonårsflicka blir hårdknullad”, ”Thaimassage med happy ending”, ”Ass-to-mouth” och ”Tjej blir knullad och fistad av tre män” har ett i det närmaste oändligt sortiment att välja ur.

Porrindustrins bolagsmän utgår från ett beprövat sätt att göra miljonbusiness utan att själva behöva lyfta ett finger. Idag kan porren nästan anses som en naturlig del i den växande gig- eller plattformsbranschen. Konceptet är enkelt - produktionen sker till största delen på internetforum där så kallade glamourmodeller själva laddar upp och säljer porr. ”Lönen” är en viss procent av försäljningen medan själva forumen och bolagen bakom dem tar en stor andel. Kvinnorna rekryteras i sociala medier med löften om ett bättre liv men väl inne i porrens värld pressas de till att lägga upp innehåll regelbundet och att delta i mer och mer extrema handlingar och situationer.

En entré i porrbranschen är en exit från den traditionella arbetsmarknaden. Många av kvinnorna som säljer sig via porrfilmer hamnar i låsta lägen, där de inte kan sluta eftersom de är rädda att bli nekade vanliga arbeten eller bli igenkända av eventuella kollegor och chefer. Bilderna och filmerna försvinner aldrig från nätet och när som helst kan vem som helst snubbla över dem. Ens granne, mamma, pappa, barn, pojkvän eller bästa kompis.

Det är naivt att tro att porren på något sätt är en liberal fråga. Industrin är en del av den världsomfattande sexhandeln. Porr, prostitution, striptease, trafficking och människohandel är tätt sammankopplade. Många kvinnor som är involverade i porren förekommer också i andra delar av sexindustrin, som striptease och prostitution. Kvinnor i pornografi kommer ofta från samma marginaliserade bakgrund som kvinnor i prostitution. Det kan inte anses vara godtagbart, att vad som inte kan benämnas som annat än pågående sexhandel, ska få pågå ostört i Sverige.

Man behöver knappast vara raketforskare för att begripa att sex i dess riktiga bemärkelse är något som utövas mellan parter som är överens om att de vill. Det är en frihetsfråga – den som är köpt, tvingad, nedslagen, nedbruten eller skrämd är aldrig fri. Sex som inte sker fullkomligt frivilligt är inte sex alls – det är övergrepp och våldtäkt.

Sexköpslagen trädde i kraft 1999. Samtyckeslagen trädde i kraft 2018. Nu är det dags för nästa steg bort från det patriarkala sexuella våldet mot kvinnor. Porren kan regleras hårt, eller till och med regleras bort. Visst, det krävs en statlig utredning och en del politisk handlingskraft. Men med en ”feministisk regering” borde det ändå vara något av en självklarhet. Stå emot hemmarunkarna, kvinnohatarna och porrfansen. Stå upp för alla kvinnor och särskilt de som inte har möjlighet, kraft, eller förutsättningar att leva i frihet, utan förtryck.