Sveriges Radio ska bland annat ha låtit externa IT-konsulter arbeta innanför det så kallade skalskyddet utan någon säkerhetsprövning. En av IT-teknikerna ska också tidigare ha arbetat för regimtrogna ryska medier enligt DN:s granskning. Det i sig behöver inte betyda något per automatik och personen i fråga har enligt DN:s granskning inte heller agerat olämpligt, men med tanke på läget i världen och Sveriges relation till Ryssland borde konsulten ha bakgrundkollats.
Ett annat avslöjande visade att en konsult fick i uppdrag av SR att bygga en ”skyddad produktionsplats”. I Sverige Radios uppdrag ingår det att alltid kunna sända och skicka varningar till allmänheten och därför ska det finnas en hemlig alternativ plats att sända ifrån om Radiohuset i Stockholm måste evakueras. Men DN:s granskning visar att inte heller denna managementkonsult säkerhetsprövades. Dessutom laddades arbetet upp på en amerikansk molntjänst. När information laddas upp ökar risken att den hamnar i fel händer.
Kort sagt handlar det om säkerhetsarbete rörande externa konsulter som getts tillgång till potentiellt känsligt material. Men vad som är lika uppseendeväckande är SR:s mediala hantering av vad som framkommit.
Sveriges Radios högsta chef Cilla Benkö ställer inte upp på en intervju i DN för att kommentera granskningen. I två veckor försöker tidningen att få en ansvarsintervju med Benkö utan resultat. I stället hänvisas alla frågor till presstjänsten och till säkerhetsansvariga.
Sen kommer det mest anmärkningsvärda. SR:s chef skriver ett blogginlägg där hon svarar på frågorna som DN ställt och publicerar det innan DN hinner publicera sin granskning. Att svara i egna kanaler i stället för att ge intervju är något som kännetecknar mindre seriösa aktörer som vill äga berättelsen om sig själva. Att SR gör så här skadar förtroendet.
Tyvärr slutar det inte här. Dagens Nyheters reportrar uppfattar att SR:s säkerhetschef, Anna Svedberg, i ett mejl till Dagens Nyheter hotar med att anmäla DN till Säpo och i samma veva efterfrågar hon källmaterialet.
I mejlet nämns tryckfrihetsbrott och ”om ni har den typen av handlingar i er besittning som skulle visa på andra förhållanden än du valt att dela med mig/oss, vill jag utifrån mitt ansvar för säkerhetsskyddet på Sveriges Radio skyndsamt få tillgång till dessa.” Hon skriver i samma mejl: ”Bara det faktum att ni eventuellt har dessa, kan utgöra grund för brott och jag behöver i så fall anmäla detta till Säkerhetspolisen och vår tillsynsmyndighet, Länsstyrelsen i Stockholm.”
Mejlet går helt klart att tolka som förtäckt hot om att DN inte borde publicerat denna granskning.
Många har med rätta reagerat starkt på SR:s hantering, däribland Journalistförbundets ordförande Ulrika Hyllert. På Facebook skriver hon:
”Även väldigt känsliga säkerhetsfrågor behöver kunna granskas utan att någon börjar prata om tryckfrihetsbrott, särskilt när det är ett medieföretag som borde veta bättre innan de kommenterar så vårdslöst”.
Man kan tycka att public service borde föregå med gott exempel, eller åtminstone inte agera så här arrogant.