Det på sommaren som de flesta upptäcker läsandets värld. Då som många föräldrar har tid att läsa för sina barn och då som barn och ungdomar kan sjunka in i en bok.  

Ändå håller biblioteket stängt fler dagar än vad det har öppet. Obegripligt med tanke på att läsandet går ner.  

”Det kommer hela tiden rapporter om att läsförmågan sjunker och vissa grupper tappar läsförmågan. Regeringen är medveten om det, men gör ingenting åt det”. De raka orden kommer från Karin Linder, generalsekreterare på Svensk biblioteksförening.  

Det var i Tidningen Vi hon sa det. Magasinet gav i våras journalisten Fredrik Nejman i uppdrag att kartlägga bibliotekens existens. I debatten nämns ofta biblioteksdöden men det fanns inga siffror på hur många som försvunnit. Så Nejman räknade och grävde och resultatet visade att 435 bibliotek har lagts ner på 22 år.  

Alltså har mer än var fjärde folkbibliotek lagts ned. Värst är det i Stockholm, där har 50 procent lagts ned under samma period.  

Sedan finns det de kommuner som hyvlar i budgeten, de lägger inte ner bibliotek men ger så lite pengar att verksamheten tvingas skära ned. I Strömsund har politikerna gått från att satsa 362 kronor per person och år till 229 kronor.

I våras kom också Lärarstiftelsens rapport som visar att bara 39 procent av landets elever har tillgång till ett skolbibliotek.  

Skillnaden mellan privata och kommunala skolor är enorm. Av gymnasieelever i kommunala skolor är det åtta av tio som har tillgång till skolbibliotek. Motsvarande siffra i privata skolor är inte ens två av tio.  

Den sorgliga utvecklingen går hand i hand med att läsandet gått ned bland barn och vuxna.  

– Hyvlandet i budgetar med ständiga effektiviseringskrav är den stora faran för biblioteken. Det är ett smygsätt att till slut effektivisera bort all kostnadskrävande verksamhet, säger Karin Linder till Tidningen Vi.  

De som inte förstår bibliotekens syfte tycker nog att det räcker med att det finns böcker tillgängliga, de tänker inte på bemanning och syftet med verksamheten. Men bibliotekarier har långa utbildningar av en anledning.  

På vårt lokala bibliotek finns en utbildad barnbibliotekarie, hon har koll på allt från klassiker till de senaste böckerna, hon kan hjälpa barn att utifrån deras intresse och nivå hitta en bok som passar. Föräldrar hänger inte med i vad som ges ut och vad som finns och har inte heller alltid rätt kunskap om hur man kan uppmuntra barn att läsa. Självklart måste politiker satsa resurser på biblioteken om de ska vara fungerande.  

Visst har regeringen visat att frågan är viktig, man har tillsatt två stora utredningar. En leddes av Erik Fichtelius 2019 om nationell biblioteksstrategi. Sedan kom Gustav Fridolins utredning ”Skolbibliotek för bildning och utbildning” förra året.  

Trots flera konkreta förslag valde regeringen ändå att inte gå vidare med någon proposition. 

Alla tycker att biblioteken är viktiga men tydligen inte tillräckligt när det kommer till kritan.