BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Det är förstås ett av företagen som erbjuder läkarbesök i mobilen som lanserar sina tjänster för tågresenärerna mellan Stockholm och Göteborg. Reklamkampanjen den senaste tiden har varit massiv. Det är intressant att företaget nu väljer att använda just lika villkor som säljargument. Intressant, därför att de privata nätdoktorerna som koncept leder till precis det motsatta.
Konceptet går ut på att var du än bor kan du ringa till nätdoktorstjänsten och få konsultation och även recept utskrivna över telefon eller videosamtal. Som vårdsökande betalar du bara den patientavgift som gäller i ditt landsting. Resten av kostnaden får ditt hemlandsting betala till det landsting där nätdoktorsföretaget är registrerat. I slutänden förs sedan skattepengarna över från det mottagande landstinget till det privata företaget.
De här tjänsterna har snabbt blivit populära. Under förra året låg samtalen till de två största nätdoktorstjänsterna på mellan 17 000 och 18 000 samtal i månaden och på tolv månader fick landstingen punga ut med 123 miljoner kronor för att betala för sina invånares samtal.
Visst, det går att tänka att det här ökar tillgången på vård i hela landet och därmed gör vården mer rättvis. Oavsett om du bor i Dorotea eller i Stockholms innerstad kan du ringa och snabbt få hjälp. Men när man granskar vilken typ av samtal det är som rings blir orättvisan tydlig.
73 procent av samtalen under förra året kom från storstäderna. Det är alltså främst stressade storstadsbor som inte vill vänta på en tid på vårdcentralen för att kolla sin onda hals eller barnens prickar, trots att storstadsborna redan idag har störst tillgång till vård där de bor. Och det är inte de kroniskt sjuka eller de multisjuka med störst behov som kan få hjälp av nätdoktorerna.
Pengar går alltså till dem som egentligen har minst behov av vård. Vi har ett system med vårdcentraler delvis för att kunna sortera bland behoven. Är du förkyld med ont i halsen? Då behöver du faktiskt inte vård i dag. Du kan ligga hemma några dagar och dricka varmt och kurera dig. Har ditt barn prickar? Självklart ska en läkare titta på dem om de inte försvinner inom några dagar. Men kanske får ni vänta på en tid, därför att en gammal kvinna behöver sitt diabetesbesök först.
I hälso- och sjukvårdslagens inledande paragrafer kan man läsa att målet med den svenska sjukvården är en god hälsa på lika villkor för hela befolkningen. Men det betyder inte att alla ska få allt genast. Nej, tvärtom. I nästa stycke står det att den som har det största behovet av hälso- och sjukvård ska ges företräde till vården.
Så om de privata företagen bakom nätdoktorerna verkligen var intresserade av att ge vård på lika villkor så skulle de satsa på något helt annat. Till exempel den vård som det råder mest brist på i dag, geriatrisk vård för multisjuka äldre i svensk glesbygd. Men det skulle betala sig dåligt. Det de privata företagen har gjort är att i stället satsa på som ger störst lönsamhet. Enkla och snabba besök för enkla åkommor.
Under hösten framkom dessutom att i konkurrensen om de snabba pengarna så är företagen bakom nätdoktorerna beredda att gå långt. För ett år sedan slopade region Sörmland patientavgifterna och blev först i landet med helt avgiftsfria besök i primärvården. Det gjordes delvis för att styra bort patienter från de överbelastade sjukhusakuterna. Det passade företaget Doktor.se på att utnyttja. Det köpte vårdcentralen i Vingåker och kunde därmed räkna alla digitala läkarbesök på Doktor.se, oavsett var patienten bor, som ett läkarbesök i Sörmland och därmed avgiftsbefriat. Det blev alltså helt gratis för de som ringer. Men inte för deras hemlandsting.
I januari i år gick sjukvårdsminister Annika Strandhäll (S) ut och sa att hon öppnar för en lagändring så att vårdföretag inte ska kunna kringgå patientavgifterna. Som vanligt när det gäller att göra vinster i välfärden så ligger de privata företagen steget före och staten jagar efter.
För att stoppa flödet av skattepengar till de privata nätdoktorsföretagen håller nu flera landsting på att utveckla egna digitala tjänster. Det är väl gott och väl. Det är viktigt att skattepengarna stannar i offentlig sektor. Men det är lika viktigt att landstingen inte gör detta bara för att tillmötesgå de mest resursstarka som inte orkar vänta på sin tur. Enligt lagen ska sjukvården som sagt prioriteras efter behov. Bara så får vi en solidarisk vård.
Ulrika Lindahl, Verksamhetsledare på ETC