BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Ett sätt att förhindra den är starka nationella styrmedel såsom koldioxidsskatter eller utsläppsrättshandel – samordnade genom ett internationellt avtal – men som vi sett är Parisavtalet en mycket svag konstruktion som egentligen inte binder länderna att göra mycket. Det skulle gå att göra mycket utan några större konsekvenser för ekonomin men lobbyisterna för fossilindustrin sprider skräck och vanföreställningar om att det skulle vara så dyrt och så svårt. President Trump måste gå så långt att han vill träda ur Parisavtalet.

Mitt i denna situation finns en väldigt hoppingivande tendens och det är den starka frammarschen för förnybar energi. Denna energi blir billigare och billigare i takt med att installationerna ökar världen över.

Vad kan den enskilde då göra? Ja man kan ju sätta solceller på taket. Verkar enkelt – men jag pratade häromdagen med en granne i Värmland som är jordbrukare. Vi kan kalla honom för Janne. Han är inte bara jordbrukare utan framsynt företagare med examen från Chalmers och kan räkna. Han är miljövän och idealist så han vill dra sitt strå till stacken.

Han slog till och satte upp 100 kvadratmeter solceller på ett laggårdstak. Maxeffekt ca 17 kW – men oftast ger anläggningen bara ett par kW, det beror på klockslag, årstid och väder. På ett år kommer anläggningen ge allra minst 10 000 kWh. Kostnaden är ca 200 000 kronor. Frågan är om detta är lönsamt – och på vilket sätt vi kan göra det lönsamt. För det är klart att det troligen är samhällsekonomiskt lönsamt om detta är en av de stora hävstängerna för att undvika klimatkatastrof. Men är det lönsamt för Janne?

Ja, det visar det sig faktiskt troligen vara – men det beror på många faktorer och är rätt komplicerat att säga exakt hur lönsamt. Det skapar en osäkerhet för den som skall slänga upp 200 000 på bordet. En första fråga är om man råkar ha 200 000. Det har Janne och på ett bankkonto tjänar han inte ett öre – så alternativkostnaden är 0! Hade han lånat pengarna till 5 % ränta hade kalkylen sett annorlunda ut.

Sen är det skillnad på momspliktiga och icke momspliktiga, på jordbruk och privatpersoner. Det finns flera avdrag och bidrag som är svårt att veta om man kommer att få. De betalas ut i efterhand – om man har tur. Jannes kalkyl ser ut så här:

Janne tar detta på jordbruket (solcellerna sitter ju på laggården). Han går då miste om ROT-avdrag för privatpersoner. Han kan dock dra av momsen som ligger på 40 000 och solcellerna kostar då 160 000. Kanske får han ett bidrag på 20 % av beloppet från Länsstyrelsen men det är pengar som kan ta slut och då vet man inte om man får. Konstigt, men det betyder att kostnaden i praktiken är antingen 160 000 eller 130 000.

Han producerar 10 000 kWh el/år. Vad är det värt? Här börjar oklarheterna och komplikationerna igen – och det är faktiskt nödvändigt, man får försvara byråkraterna litet grand. Det är ju skillnad om han skall sälja elen yrkesmässigt till eventuella hyresgäster eller småindustrier, använda i jordbruket eller själv.

"Vill man få riktig fart på det här får man nog minska osäkerheterna och strömlinjeforma bidragen."

Janne tror han kan kvitta. Detta är en vanlig metod som kallas netto-debitering och är skapad för att göra det enkelt och attraktivt att installera förnybart. Producerar man 10 kWh och konsumerar 11 så skall man bara betala för en enda kWh – resten kvittas. Men sker kvittningen per månad eller per år? Elpriserna är ju lite högre på vintern… Å andra sidan producerar ju solen el på dagen när den är mer värdefull.

Så finns det olika elavtal. Janne har rörligt. Spotpriset varierar men Janne säger det att i fjol var 25-35 öre i snitt. Detta beror förstås på väder och vind och konjunkturen. Sen beror det på klimatpolitiken - kanske stiger elpriset i framtiden? Nåväl, Janne räknar med 25 öre för elen och 30 öre elskatt men tänker att momsen skall han inte räkna med (han har ju dragit momsen på investeringen – då kan han ju inte tjäna in moms på sålda eltimmar). 10 000 kWh à 55 öre blir 5500 kronor.

Sen har han hört om ett bidrag på 6000 kronor (60 öre/kWh) i energiskattereduktion. Men Janne vet inte helt säkert om detta är utöver energiskatten han redan räknat med. I bästa fall betyder det att han skulle få 11500 om året för elen. Annars kanske 8500. Jag läser i information från Göteborgs energi att de räknar med ett värde på 1.05 och 1,35 – d v s mellan 10500 och 13500, så Jannes siffror verkar ligga ungefär rätt.

Det slutar inte här. Detta är ju en investering. Finge han skriva av de 160 000 på fem år som om det vore en traktor så skulle det bli en fantastisk affär, men det visar sig att det skall räknas som en del av fastigheten och han får då bara dra av 4 % per år. Avdrag på 4 % av 160 000 betyder att 6400 kronor kan tas från skogskonto – obeskattade pengar och med 50 % marginalskatt är värdet av detta 3200 per år.

Totalt tjänar han mellan 11700 och 14700 kr/år. Investeringen blir antingen 160 000 eller om han får länsstyrelsens bidrag 128 000. Någonstans mellan 7 och 12 % avkastning blir det. Men det är en del jobb och osäkerheter. Han måste ju amortera investeringen på säg 25-30 år. Solceller kan hålla längre men de kan också gå sönder och problem kan uppstå. 7-12 % är ändå bra jämfört med säg 0 % ränta och kanske 4% i amortering. Skall man låna är det mer marginellt. Vill man få riktig fart på det här får man nog minska osäkerheterna och strömlinjeforma bidragen. Det är väl det man gjort i Tyskland och därför är Tyskland världsledande på detta område – men vi skall inte dölja att det har medfört vissa kostnader.