Jag börjar inse att allt är ett missförstånd. De som skriver alla dessa tweets, gör dessa uttalanden och skriver dessa märkliga ledarartiklar har helt enkelt aldrig fått veta vad socialism är.
Annars skulle inte min inkorg fyllas av påståenden som att ”i din värld bestämmer staten vilken musik jag ska lyssna på”. Nej, kära vän. Socialism handlar om att befria individen.
Det är rätt enkelt.
Om alla har rätt till gratis och lika utbildning med studielön som basinkomst, ja, då har alla individer möjlighet att utbilda sig och kan skapa en frihet långt bortom föräldrarnas resurser.
Om alla kan resa i en gratis kollektivtrafik så kan alla, fattiga som rika, upptäcka hela staden och inte begränsas av oro för biljettpriserna.
Om alla museer har gratis inträde blir museikulturen en möjlighet att undersöka för alla individer.
Och om cykelvägarna ägs gemensamt har alla rätt att cykla på dem. (Javisst ja, det gäller ju redan.)
I själva verket är vår värld full av socialistiska förslag som gör individens frihet enormt mycket större.
Individens frihet skapas genom gemensam trygghet och lika rättigheter.
Men hur avgör man om en politik är socialistisk? Det finns i själva ordet. Social-ism. Det betyder att man utvärderar ett politiskt förslag utifrån om det ökar eller minskar en social rättvisa. Att införa Rut ökar social orättvisa. Att öka och göra hemtjänst gratis för användare minskar de sociala klyftorna. Enkelt, inte sant!
Men ilskan mot socialism handlar inte om sådana här friheter, det handlar om företagande och ägande. Och för mig som socialist är företagande en fantastiskt bra sak och något som måste befrias från de bojor som kapitalismen skapar.
Kapital-ism handlar ju om att stödja kapitalet i sig. Inte stödja frihet.
Det är därför kapitalism alltid gynnar det stora kapitalet på de små företagens bekostnad. Se sjuklöneansvaret till exempel, eller skattereglerna som gör storföretag till nolltaxerare, eller ...
Kapitalism handlar inte om att driva företag, det handlar om att äga och styra marknader, gärna monopol eller karteller och gärna på ett sätt så det slår ut konkurrerande idéer. Det är inte en slump att vi bara har fyra storbanker, det är inte en slump att några få styr telebranschen, det är inte en slump att en ägarfamilj kontrollerar över 2 000 miljarder kronor i svenskt börsvärde (gissa vilken) och inte en slump att några få globala aktörer äger medierna eller att livsmedelsbranschens jättar räknas på ena handens fingrar. Och gissa varför energiföretagen är så få och gigantiska? (Ett oljebolag är som en liten nation i ekonomisk storlek.)
En socialistisk företagspolitik handlar därför om att slå sönder maktmonopol och skapa friare marknader. Några exempel. Om distributionen av medier är gemensamt ägd kan alla sprida och distribuera tidningar och böcker på ett rättvist sätt. Vissa tidningar blir populärare än andra, visa författare säljer gigantiskt, men systemet utesluter inte andra från att synas och utvecklas. (Idag har bara några få stora utgivare möjlighet att nå ut i varuhus eller bokhandel.)
Om internet ägs och utvecklas gemensamt och om bredband och 5G är en gemensamt betald infrastruktur så kommer kreativiteten handla om innehållet, inte om kontroll över marknaden och beteenden.
Infrastruktur är nämligen inte bara en fråga om cykelvägar, järnvägar och motorvägar. Det handlar lika mycket om energisystem, betalsystem, digital distribution och om rätten att kunna nå ut på lika villkor för alla.
Socialistisk näringspolitik är att låta marknaderna blomma, inte kontrollföretagen. Men socialistisk politik handlar också om att befria ägandet.
Idag har vi fått en bostadsmarknad som är ett fängelse för alla. Familjer tvingas köpa bostadsrätt för att kunna bo och resultatet är en gigantisk lånebubbla där bankerna äger Sveriges bostäder och människors enda chans att flytta är fortsatt stigande priser och fortsatt låneexpansion.
Om bara 1 000 av alla dessa tusentals miljarder i bostadslån hade gått till hyresrätter istället för ränteavdrag så hade vi idag haft en balanserad bostadsmarknad. Om en hyresrätt är en – som namnet säger – rättighet – så blir privat ägande av en bostad en frihet, inte ett tvång. Vill man bygga sitt ekohus gör man det. Men vill man bo i hyresrätt så går det lika bra.
Frihet handlar om valmöjligheter, inte om kapitalets tvångssystem.
En sista sak. Frihet handlar om barnbarnens frihet också. Den som diskuterar lönsamhet som argument för att fortsättas bränna kol eller köra dieslar är inte socialist, den sociala kostnaden för klimatförstörelser överskuggar allt och en förnybar energi handlar i lika delar om att bygga nytt och lägga ner det förstörande.
Enkelt så.
Så varför baktalas socialismen?
Det vet vi ju.
Socialism har en stor nackdel som bränner i debatten. Den är inte lönsam för de som idag äger makt och kapital. Men för alla andra handlar det om att befria individen.
PS. Socialistiskt företagande är kul. Just nu bygger vi ut Dagens ETC som sexdagarstidning och det bygger på stöd från tusentals läsare. Inte på kontroll och kapital. Utan på att många vill förändra maktbalansen och skapa gemensam nytta. Tack för det! (Vill du bli prenumerant eller ge bort en prenumeration – klicka här!)
PS2. Innan sommaren hoppas vi också få igång ETC Sundsvall. Med din hjälp.
