Det är viktigt för samhället, ekonomin och arbetsmarknaden att det startas och drivs företag i Sverige, men som det ser ut i dag har småföretag svårt att komma igång och få lämplig finansiering. Många småföretagare kämpar för att få resurserna att räcka till och det finns en rad saker som samhället kan göra bättre för att underlätta för dem.

Många företag drivs med huvudsakligt syfte att försörja en enda person. Det måste bli lättare för försörjningsföretagare att starta sin verksamhet bland annat genom nya ekonomiska stödformer och förenklad administration. Små företag ska periodvis kunna vara vilande och företagare måste få ta del av socialförsäkringar på liknande villkor som anställda. Skattesystemet för små företag måste förenklas och arbetsgivaravgifterna för fåmansföretag bör sänkas.

Forskning visar hur kvinnor och utrikesfödda diskrimineras vid ansökningar om offentlig finansiering, trots helt likvärdig entreprenöriell potential och till och med högre avkastning. Strukturer och stereotypa föreställningar behöver byggas bort med kunskap och uttalade mål om genusbalans på alla nivåer inom såväl de företagsfrämjande systemen som i fördelning av offentliga medel.

För många är eget företagande ett sätt att kombinera yrkesliv med föräldraskap, tanken är att en ska kunna bestämma mer över sin egen tid och få mer tid till familjen. Ofta blir det tvärtom och det är svårt att kombinera företagsledning med föräldraskap eftersom företaget tar för mycket tid. Vid traditionell anställning finns flera förmåner inbakade i arbetsgivaravgifter och kollektivavtal. Samma försäkringar är ofta frivilliga för egenföretagare och väljs ofta bort för att klara ekonomin. Därför behöver trygghetssystemen moderniseras så att företagare får likvärdiga socialförsäkringar, till exempel vid vård av sjukt barn, pension och arbetslöshet.  

Efter drygt ett år drabbades jag av arbetsrelaterad stress och blev sjukskriven. När det är få personer som jobbar på en arbetsplats blir det både ett stort kompetenstapp men också en stor kostnad när något sådant händer – att både bära en sjuklön och ta in vikarier kan vara det som knäcker ett företag med ett fåtal anställda. Pressen blir också stor på den anställda att gå till jobbet även om hen är sjuk.  Jag kunde inte bara koncentrera mig på att bli bra igen utan kände en stress eftersom jag visste vad det kostade företaget för varje dag jag var hemma och sjukskriven. För att fler företag ska bli mindre sårbara måste vi ta bort sjuklöneansvaret för småföretag.  

Regeringens näringspolitiska mål; Sveriges konkurrenskraft, Näringslivets utveckling, Förutsättningar för företagen att utvecklas och Innovation bland svenska företag förutsätter förnyelse av näringslivet. Företag som leds av kvinnor, unga och utrikesfödda är de som i dag i hög grad står för de nya idéer som behövs för att utveckla ett näringsliv som består av en växande del enpersons-, mikro- och småföretag.  

Ska Sverige nå de övergripande näringspolitiska målen måste vi stimulera ett jämställt, jämlikt och hållbart företagande som möjliggör för fler att starta och driva företag. Vi behöver undanröja hinder i form av diskriminering, utöka trygghetssystemen och uppmuntra nya organisationsformer. 

För att uppnå en ökad trygghet för småföretagare krävs det att resurser frigörs och omfördelas. Det går att göra bland annat genom att införa skatter och avgifter på finansmarknaden, öppna skatteparadisen så att skatter kan tas ut på de förmögenheter som har gömts undan och ta bort orättvisa subventioner som Rut- och Rot-avdragen, fasa ut jobbskatteavdragen för inkomster över 30 000 kronor i månaden samt miljöanpassa skattesystemet. 

Med dessa åtgärder får vi möjlighet att öka statens inkomster med över 100 miljarder. Brist på resurser är inte problemet. I stället handlar det om hur resurserna fördelas, om styrning och regelverk – och därför om politik.