Men det är inte det viktigaste. Det viktigaste är att använda teknik på bättre sätt. Tyvärr är det inte en produkt att använda teknik bättre. Det är en designmetod, en färdighet som man antingen har eller inte har. Man kan få hjälp att utveckla den, men den är svår att sälja och svår att köpa.
Det är bra att använda värmepumpar istället för elradiatorer. Men det är ännu bättre att göra värmesystemen onödiga.
När man ska bygga ett hus är det vanligt att man tänker att man ska isolera det så att man inte gör av med så mycket dyr energi för uppvärmning. Ju tjockare isolering, desto mer kostar isoleringen. När ytterligare isolering kostar mer än den ytterligare energi man slipper köpa tror många att det inte kan bli bättre. Så tänker de flesta och det är grunden för många byggregler.
Men det betyder inte att det är bra. Genom att satsa ännu mer på isolering kan man ju slippa investera i ett uppvärmningssystem. Ytterligare isolering minskar alltså inte bara kostnaden för energi utan också kostnaden för att köpa uppvärmningssystemet.
I Sverige byggdes ett hus enligt den idén av läkaren, och sedermera professorn, Mats Wolgast redan i slutan av 1970-talet. I USA visade Amory Lovins att det gick att bygga ett sådant hus även i Klippiga bergen och att odla bananer inomhus – trots 20 minusgrader.
De flesta huskonstruktörer tjänar pengar på att sälja mer utrustning i husen, inte mindre. Men bra design handlar inte om fler och större tekniska prylar utan om mindre och färre.
En stor del av världens elanvändning går till pumpar och fläktar för att flytta gaser och vätskor i rör. Det är bra att använda varvtalsstyrda pumpar istället för att strypa flöden. Men det är bättre att ha rakare, tjockare rör och mindre, billigare pumpar.
Man vet att tjocka rör kostar mer att köpa och att installera än tunna rör. Men man vet också att med tunna rör förloras mer energi i friktion och att det kräver mer el till pumpar och fläktar. Den svenske ingenjören John Ericsson, mest berömd för sin fartygspropeller, beskrev detta tydligt för 150 år sedan.
Så om man lägger mer pengar på tjockare rör sparar man pengar därför att man behöver mindre energi till pumparna. Men man kommer till en punkt där kostnaden för att köpa och installera ännu tjockare rör är större än den ytterligare energi man sparar i pumparna. Då nöjer sig de flesta med den tjockleken på rör. Få ser möjligheten att lägga ännu mer pengar på tjockare rör och istället spara pengar genom att det räcker med en mindre pump som kostar mindre.
Fönster kan man också välja med olika metoder. En vanlig metod är att beräkna hur mycket värme som läcker ut under vintern och hur mycket uppvärmningsenergi man sparar på att investera mer i fönster som håller inne värmen bättre. När bättre isolerande fönster kostar mer än den uppvärmningsenergi man sparar är man nöjd.
Men man kan välja att ta hänsyn till andra saker: Täta fönster stänger ute buller bättre än dåliga fönster. Sitter man nära ett dåligt isolerande fönster känns det kallt på grund av att luften som kyls vid fönstret rasar nedåt och känns som kallt drag. Det leder ofta till att man ställer upp termostaten, därmed höjer man temperaturen och ökar värmeförlusten genom väggar och fönster och därmed inköpen av energi.
Det kan vara ännu värre. Det finns fortfarande många lokaler, särskilt kontor, där man har värmeelement under fönstren som minskar kallraset och värmer rummet samtidigt som man har kylsystem som blåser in kall luft för att kyla samma rum. Massor av fina tekniska prylar som kostar pengar och som någon tjänat på att sälja. Men den som ska arbeta i rummet får det inte bättre utan ofta sämre. Byggnader som värms och kyls samtidigt är ingen stolt över, men de finns många sådana, kanske blir de fler.
En vanlig invändning mot energieffektivisering är att alla beslut är så bra som de kan bli. Hade det funnits mer lönsamma möjligheter hade de redan använts. Sådana argument uttalas oftast av ekonomer som utbildats till övertro på människors och organisationers förmåga.
Men det finns många mekanismer bakom slöseriet. Konstruktören är sällan samma person som ska betala de framtida energiräkningarna. Den som väljer kylskåp och fönster till lägenheter är sällan den som betalar elräkningen.
De flesta som betalar elräkningar har ofta dålig kunskap om var energin används, och tar sig inte tid att undersöka möjligheter. Sällan får de ens chansen att påverka valen.
Den internationella energimyndigheten IEA har talat om effektivisering som den viktigaste åtgärden för att klara klimatkrisen. EU har satt upp mål och infört regler. Bättre energieffektivitet gör människor rikare och industrin mer konkurrenskraftig. Staten och kommunerna har tidigare aktivt spritt färdigheterna i Sverige med stor framgång och lönsamhet.
Men det slösas ändå mycket energi i Sverige. Det är synd.
