Ledare: Sluta skjuta er själva i foten

Let people live.

End racism now.

Ja till trygghet. 

I Lund är alla välkomna.

På den svarta och eldhärjade dörren sitter ett femtiotal hjärtformade lappar med pepphyllningar uppsatta och på väggen bredvid har någon satt upp ett plakat med orden ”finns det hjärterum finns det stjärterum”. Dörren och väggen tillhör ett boende för ensamkommande flyktingbarn i Lund som några dagar tidigare utsattes för ett brandattentat. De boende är dock hyfsat oberörda, de har liksom varit med om värre saker än en brand vid en dörr.

Flyktingboendet ligger ett stenkast från mitt hem i ett område som i mäklarannonser brukar beskrivas som ”perfekt för barnfamiljer”, ”populärt” och ”omtyckt”. På kvällarna brukar barnen – ja, de är barn och inte 25-åringar som säger sig vara 15 – gå ner till lekplatsen som skiljer mitt och deras hem åt för att gunga eller spela lite fotboll på planen intill.

Sen publicerar något nöt listor på var dessa barn bor eller kommer att bo vilket gör att några, om möjligt, ännu större nötter tänder eld på ställena. Sammanlagt har 17 anläggningar satts i brand det senaste året och när denna text kommer i tryck har siffran troligtvis ökat ytterligare.

Men alltså, när har brist på bostäder hindrat flyktingarna från att komma hit? Svar: aldrig. Människor går dit alla andra går och har man ingen eller inget kvar i sitt hemland har man liksom inte så mycket att förlora, oavsett hur boendesituationen ser ut i det nya landet.

Att elda upp ett flykting-/asylboende är typ som att skjuta sig själv i foten – fullkomligt meningslöst. Istället för att flytta in i ett befintligt boende måste kommunerna nu bygga nya anläggningar, något som kostar en väldans massa skattepengar. De boenden som fortfarande finns kvar har i många fall försetts med väktarbevakning, vilket inte heller är särskilt billigt. Ju fler flyktingboenden som går upp i rök, desto dyrare blir det för svenska skattebetalare.

Även främlingsfientliga sajter oroar sig över de ökade kostnaderna. Men istället för att skylla på sina egna, läggs skulden dels på ”vänstermedia”, dels på flyktingarna och asylsökarna som ska ha eldat upp boendena för att de 1) inte gillat standarden 2) vill ha sympati. Som om inte bilderna på lidande barn är nog liksom. Att bränderna tog ny fart efter att Sverigedemokraterna i Lund publicerat adresser till boendena på sin Facebooksida, som nog oerhört få flyktingar läser, är det förstås ingen som nämner.

Sverige och EU:s hantering av flyktingarna lämnar mycket att önska och det är i ärlighetens namn orimligt att Sverige ska ta emot så många flyktingar som vi gör. Det gäller även hanteringen av EU-migranter där Sveriges passivitet mot förtryckarna Rumänien är under all kritik. Men att bränna ner de boenden som finns/planeras löser ingenting. Det blir onödigt dyrt. Jag skulle kunna skriva i dagar om det kollapsade EU, flyktingkvoter och den bruna oron över att Sverige inte längre är svenskt (som att det någonsin har varit det?), men i slutändan handlar det om utsatta människor att deras barn ska få växa upp på en trygg plats.