Även de andra storbankerna kunde se mångmiljardbelopp rulla in. Nordeas räntenetto för andra kvartalet lyfte 21 miljarder kronor och SEB:s räntenetto lyfte till 11,9 miljarder kronor.
Dålig konkurrens och höga riksbanksräntor var de två förklaringar som fördes fram.
Under några dagar hördes kritik.Socialdemokraternas Mikael Damberg sammanfattade i ett ord: ”Provocerande”. Flera ledarsidor stämde in i kritiken mot storbankernas övervinster – men var fanns förslagen till förändring? Vissa talade om en fortsatt skamdebatt som skulle kunna leda till att bankerna blir mindre giriga, det vill säga låter bli att höja utlåningsräntan trots att de kan. Inlåningsräntan såg vi inte så mycket diskussion om. Alla vet ju att ett krav på att höja den mest är ett slag i luften i en tid då hushållen inte har några pengar att spara. Vi ser istället rapporter om att de stigande räntorna gör att låntagare måste skaffa inneboende, och att allt fler måste ansöka om amorteringsfrihet.
Expressens ledarsida gjorde ett taffligt försök att presentera ett lösningsförslag, ”att fler röstar med fötterna” genom att tacka nej till storbankernas dåliga villkor.
Samtidigt gjorde bankcheferna sitt bästa för att på ett ytterst krystat sätt försvara vinsterna.
Swedbanks vd Jens Henriksson kallade det ”positivt” att bankerna tjänar pengar. Till Svt sa han: ”Det gör att vi har pengarna att låna ut om det skulle bli mycket värre. Det är alltid bra att banker har en buffert.”
Men de har fel. Problemet är varken att vi konsumenter inte röstar tillräckligt med fötterna eller att bankerna skulle bli svagare utan mångmiljardvinster. Problemet handlar om ett sjukt banksystem som leder till ökad ojämlikhet. Därför behöver vi hålla debatten om bankvinsterna levande och fortsätta att diskutera lösningar.
Flera organisationer, som Positiva pengar och det fackliga idéinstitutet Katalys, har de senaste åren försökt få till en debatt om bankerna – och presentera konkreta förslag till förändring.
De menar att det stora problemet är att privata banker har möjligheten att skapa pengar. I kombination med att staten ger insättningsgaranti och alltid räddar bankerna om de krisar, kan de bete sig hur som helst. Det kommer att fortsätta, om inte förutsättningen – att privata banker får skapa pengar – förändras.
Pengar på bankkonton skapas nämligen av affärsbanker i samband med lån. Dessa bankpengar utgör 98 procent av de pengar som cirkulerar i den svenska ekonomin. Bara två procent är sedlar och mynt, utgivna av Riksbanken.
Positiva pengar föreslår därför att penningsystemet reformeras så att Riksbanken ger ut alla pengar och att bankerna bara förmedlar pengar mellan låntagare och långivare.
Det skulle innebära att alla pengar istället ligger på konton hos Riksbanken, vilket i sin tur innebär att betalsystemet säkras och staten inte behöver skydda bankerna. I förlängningen blir bankerna vanliga företag som kan gå i konkurs när de inte klarar konkurrensen – vilket gör att de inte längre kan göra några övervinster.
Vad väntar vi på? Nya rapporter om ännu högre vinster och politiker som fortsätter kalla det provocerande, men låter det fortsätta? Nej, varför ska vi som samhälle tillåta detta?
Jag har själv bolån och konstaterar att min räntekostnad tredubblats jämfört med förra året. Mina intjänade pengar går på detta sätt till provocerande bankvinster, för att politikerna tillåter det.
Det är dags att stoppa privata bankers rätt att skapa pengar och göra provocerande vinster på vår bekostnad.
