En statsminister i kristider kan inte vara som ett vasstrå i vinden som böjer sig åt höger, alltid åt höger, så fort andra partier skriker om hårdare tag, stängda gränser och sänkta skatter.
Du kommer väl ihåg? Det var för bara ett halvt år sedan. Du pratade om de uppmärksammade förnedringsrånen och om gängkriminaliteten och sa att den här brottsligheten inte kan förklaras med hudfärg eller migration. Det är de många åren av skattesänkningar och neddragningar i välfärden som har skapat stora klyftor och en känsla av att stå utanför. Så sa du. Och du pratade om att vi måste satsa på skolan och välfärden.
Det var banne mig det bästa och det mest socialdemokratiska du hade sagt på länge. Så skrev jag då. Och jag var glad för att den där socialdemokratiska reflexen verkade fungera.
Men nu vet jag inte vad jag ska tro.
Coronakrisen har dragit fram alla de tunnslitna fläckarna i välfärden i ett obarmhärtigt ljus. Att människor har gått till jobbet trots att de har varit sjuka för att de inte har råd att vara hemma. Att så många har så otrygga anställningar att de inte har rätt till någon a-kassa när telefonen tystnar och de inte blir inringda för fler pass. Att sjukvården är så slimmad att cancerbehandling måste stå tillbaka när covidpatienter behöver platserna. För att inte tala om äldreomsorgens kroniska underfinansiering som lämnade dörrarna vidöppna för smittspridning.
Och när viruset lugnar sig bara en liten aning kommer debatten om att kriminella gäng med maffiametoder får styra och sätta skräck i hela områden. Därför att samhällets resurser inte klarar att stå emot.
Stefan Löfven, du säger det själv när du får frågan. Det är redan fullt i fängelserna. Vi har aldrig haft så många poliser. Många av gängens ledare har tagits. Men det står andra redo att ta över. Hur många poliser vi än placerar på gatorna, hur många kameror vi än sätter upp för att övervaka oss, så kommer det aldrig att räcka om de bara ska släcka bränder. Ta nästa ledare och nästa och nästa. I Operation Rimfrost har poliserna i region Syd identifierat 80 barn mellan åtta och fjorton år som sysslar med rån. Åtta år. Det är en sanning som aldrig kan förminskas till att bara handla om kriminella klaner. Det handlar om ett system som har kraschat. Polisen säger det också.
”Det krävs rejälare tag med större resurser, med ett bättre samarbete mellan olika yrkeskategorier, till exempel socialen, skolan, vården och avhopparverksamhet. Polisen kan inte själva rädda detta. Allt hänger ihop.”
Så säger Fredrik Gårdare, expert på organiserad brottslighet, till SVT.
Och då säger du, Stefan Löfven, att det är ett bra läge att sänka skatterna:
”Jag har alltid sagt att jag har en pragmatisk inställning till skatter.”
Nej, du har inte alltid sagt det. Jag påminner igen om det du sa för bara ett halvt år sedan.
”Under lång tid pågick en politik, under åtta år med den förra borgerliga regeringen, som innebar skattesänkningar och neddragningar i välfärden. Det håller inte.”
Har det ändrats bara för att Annie Lööf (C) har kommit tillbaka från föräldraledigheten och är sugnare än någonsin på skattesänkningar?
Nu har ni stått i en presskonferens tillsammans och lovat en ”sjuhelsikes satsning på välfärden”. Men det är en satsning som riskerar att sjunka ihop snabbare än en misslyckad sufflé. Revorna är så djupa efter alla år av skattesänkningar. Ska äldreomsorgen få mer, och den måste få mer, så blir det mindre kvar till skolan, till bostadsområdena, till socialtjänsten och till fritidsgårdarna om inte kassan fylls på.
Skattebetalarna behöver inte ha mer kvar i plånboken. De har redan fått behålla hundralappar de senaste åren, särskilt de med högst löner, men de har fått betala i andra änden och priset har varit en sämre skola, djupare klyftor och otrygghet.
Stefan Löfven, jag säger inte att det är ett lätt jobb du har. Men nog blir det lättare om du slutar agera som ett på förhand knäckt vasstrå och istället låter rötterna gå djupt ner i den socialdemokratiska matjorden.
Vad ska vi annars ha en socialdemokratisk statsminister till?