Även i dag, när vi har full tillgång till all sorts mat hela tiden, är julmaten en viktig del av vårt firande. Alla har sina favoriter. Själv älskar jag sill, lax, Janssons frestelse och allt det söta som kommer efteråt.
Skillnaden mellan oss och tidigare generationer är att vi inte behöver lägga så mycket tid som de gjorde på att förbereda maten. De födde upp grisen, slaktade den, stoppade korven och tillagade den. I dag köper vi korven i en plastförpackning, färdigskivad bara att lägga upp på bordet. Och det är kanske detta som är anledningen till att vi varje dag låter det pågå ett stort slöseri i våra hem, på restauranger och i matsalar över hela Svea rike. Jag pratar om matsvinnet. Att vi slänger mat som det inte är något fel på.
Enligt Livsmedelsverket kastar vi cirka 19 kilo fullt ätbar mat per person och år. Dessutom häller varje svensk ut 26 kilo dryck, som kaffe och te, samt flytande mat i form av till exempel soppa och sås i slasken årligen. Anledningarna till detta slöseri är dels att vi köper för mycket mat som vi inte hinner äta upp och för att vi fnyser åt rester och kastar dem.
Vårt matsvinn kostar oss pengar. Beräkningar visar att varje hushåll skulle kunna spara mellan 3 000–6 000 kronor per år på minskat matsvinn. Pengar som man till exempel skulle kunna använda till att köpa mer ekologiskt eller närproducerat.
Matsvinnet kostar också miljö. I och med att svensk livsmedelshantering står för 20–25 procent av vår totala klimatpåverkan så motsvarar den mat som slängs omkring 2 miljoner ton koldioxid. Det är 3 procent av de totala utsläppen av växthusgaser i Sverige.
Jag kan tänka mig att vår stora härliga mathelg julen även är en stor matsvinnshelg. Vi köper hem mer mat än vanligt, mer olika typer av mat och kanske även råvaror som vi inte använder till vardags och inte har så stor erfarenhet av hur vi ska laga till. Och så står vi där i mellandagarna och kastar mat, som kanske aldrig ens kom fram på bordet, och rester.
Så låt julen 2016 bli julen då du tänkte till kring ditt matsvinn, sparade pengar att leva på i januari och samtidigt bidrog till mindre utsläpp.
Börja med att inte överhandla. Planera julens meny noga och gör inköpen därefter. Håll koll på vad som finns i kylskåp och skafferi så det inte ligger mat och blir gammal. Spara det som blir över och laga ny mat på det. Sista snutten på skinkan kan åka ner i en härlig omelett, av grönkålen, som du använt som dekoration till julskinkan, gör du grönkålschips att smaska på framför tv:n och överbliven potatis och korv blir världens godaste pyttipanna.
Jag önskar dig en riktigt god jul med massor av gott att äta!
Katarina Bååth