En gång i tiden fanns det en publicistisk idé, tillsammans med vinstintresset, bakom TV4.

Delvis för att man var tvungen på grund av koncessionsregler och krav från staten – men det fanns också en rad människor på TV4 som trodde på vad de gjorde, som hade idéer som de ville genomföra därför att de var bra och viktiga.

I dag handlar TV4:s verksamhet bara om att vinstmaximera och dra in så mycket pengar som möjligt till den vacklande mediamonopolisten Bonnier.

Trots miljardvinster finns det inte pengar till nyhetsverksamhet, varken lokalt, nationellt eller internationellt. Det lokala läggs ned, det övriga skärs ned. All nyhetsverksamhet har dessutom lagts i ett separat bolag – då är det mycket lättare att skära ned, avskeda och ta bort.

Detta är inte konstigt eller oförutsägbart – så handlar monopolister inom alla områden.

Men det som ofta glöms bort är att TV4 har sin dominerande ställning inom kommersiell tv enbart på grund av av att man köpte ett monopol av staten. En stor del av köpeskillingen låg i att man lovade ha stark nyhetsbevakning, ha samhällsprogram, stötta kulturutveckling och göra kulturprogram, att ta ett ansvar för sin publik både genom innehåll och reklamexponering och inte minst att producera och sända lokal-tv.

I dag är det nya regler som gäller och TV4 känner sig inte längre bunden av eller till de löften som man tidigare berömde sig själv för att respektera.

Förra gången lokal-tv skulle läggas ned, då av den Wallenberg-dominerade ägarkretsen, fick man nya reklamvillkor för att fortsätta med lokal-tv. Och vilka fantastiska löften man kom med då – TV4 skulle producera kvalitets-tv inom alla de ovan nämnda områdena samt en rad andra.

Men de nya reklampengarna gick rakt ner i skattkistorna och Bonnier köpte sedan upp hela verksamheten och nedskärningarna av det som inte var mest lönsamt tilltog. Det är nämligen inte så att det räcker med att de program som TV4 producerar och sänder är lönsamt, det måste numera vara maximalt lönsamt. Det är med andra ord en förlust att sända ett program som är i sig är lönsamt om man hade kunnat sända ett annat program som drog in ännu mer pengar.

Det som hänt nu är att TV4 har förlorat den sista gnuttan trovärdighet som man kanske ändå hade kvar hos några och att det står klart att de inte är någon skillnad mellan TV4 och TV3, lika lite som man kan se en skillnad mellan Bonnier och Murdoch.

Gunnar Wesslén var med och startade TV Stockholm i början på 90–talet och har arbetat som frilansproducent av TV för en rad kanaler.