Svensk skola är ett sorgebarn. Det började under Carl Bildt-regeringen, ett nyliberalt experiment där ”valfrihet” och fri etableringsrätt skulle lösa alla problemen. Den naiva idén gick ut på att de bra skolorna skulle locka till sig elever och de dåliga slås ut. Istället är det eleverna som slås ut, inte de dåliga skolorna. Vi har, för att citera Skolverkets generaldirektör, ”ett skolsystem där elever inte får samma möjligheter och där skillnaderna mellan elevernas resultat ökar”.

I fredags presenterade Skolverket sin återkommande bedömning av läget i skolan. Förr klarade skolan oftare av sitt uppdrag att kompensera för elevernas bakgrund, alla ska kunna klara skolan även om föräldrarna inte har akademisk bakgrund, men idag är det inte så. Enligt Skolverket klarar skolan inte av att ge barnen en likvärdig utbildning och skolan är inte längre till för alla. 

I en debattartikel iDagens Nyheter skriver Skolverkets generaldirektör Peter Fredriksson fem frågor som regeringen måste ta på allvar. Bland annat att stödjande insatser måste sättas in tidigare. Hälften av de elever som fick betyget F, det vill säga underkänt, i matematik i årskurs 6 är i årskurs 9 fortfarande underkända. Skolverket lyfter också behovet av fler behöriga lärare i de mer socioekonomiskt utsatta områdena, idag är det tyvärr så att skolor i fattigare områden har färre behöriga och erfarna lärare. Myndigheten lyfter också behovet av läromedel av god kvalitet: ”På många skolor saknar eleverna läro­medel och för vissa elevgrupper saknas det helt förlagsproducerat material.”

Inget av Skolverkets förslag handlar om längre skolgång, antagligen för att tid inte är problemet. Centerpartiets idé om kortare sommarlov riskerar att bli ett tomt slag i luften.

Som förälder är det inte svårt att hålla med C. När partiet i sitt pressmeddelande skriver att augusti är en ”prövande månad för många familjer” eftersom ”många vårdnadshavare måste pussla med semesterdagar, sparade föräldradagar och ta hjälp av släkt och vänner för att få vardagen att gå ihop innan skolorna startar” är det nog många som nickar instämmande.

Men det är två olika frågor, hur vi föräldrar får ihop det tidsmässigt och vad som behöver göras för att förbättra skolan är inte samma sak.

Barn behöver tid för lek och att göra annat här i livet som också får dem att växa. Barn ska inte behöva jobba hårdare för att vuxenvärlden misslyckats med att bygga en fungerande skola. Men tack Centerpartiet för att ni sätter skolan på den politiska dagordningen.