En är att kapitalismen misslyckats och håller på att krackelera i en motsättning mellan den procent som har allt och de 99 procent som får det sämre. Kapitalismen kan inte distribuera de inkomster vi skapar gemensamt – tvärtom lever den på att alla ska betala mer för produkter och varor än de egentligen kostar att ta fram. (Bostäderna i Sverige kostar till exempel dubbelt mot samma bostad i andra länder.) De som äger Sverige tar ut en ränta på sitt ägande som skapar enorm överflyttning av resurser till dem samtidigt som de inte vet vad de ska göra med pengarna. Utom mera pengar. Det är så spekulationsekonomi frodas. Man spelar med pengarna för man vet inte vad man annars ska göra.

BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

En annan orsak är den tekniska revolutionen vi lever i – herregud, titta i din hand och inse att mobiltelefonen är en robot som pratar med hela världen billigare än någon kunnat drömma om. Och samtidigt betalar vi så mycket extra för den att världens största och rikaste företag inte handlar om energi eller mat eller finans utan om kontroll av vad vi använder dessa apparater till. Facebook, Google, Apple, Amazon. Världens nya jättar.

Den här revolutionen pågår, men varje politisk diskussion låtsas som om det inte händer, några bakåtblickare talar till och med om behovet av ”enkla jobb”. Det visar bara att sådana politiker aldrig försökt jobba med ungar, sköta omsorg eller städa ett sjukhus. Vadå enkelt?

Det är som om samhället består av två motsatta vågor: å ena sidan den som förklarar att vi snart inte har busschaufförer, taxiförare eller ens långtradarfik längs vägarna, ingen jobbar där, å andra sidan en som ropar på ”ökad sysselsättning” och tror att inget förändras, jobb bara flyttar från taxibilen till … ja, vadå? Och det är här de får så fel.

Självklart kommer det skapas nya jobb, men inte av kapitalet eftersom de investerar för att skapa mindre jobb. Istället är det offentlig sektor och människor själva som kommer finna nya sysselsättningar. De jobb som skapas genom att vi får tid att ta hand om varandra och fundera, forska, testa är just sådana jobb som skapas genom omfördelning i samhället från produktionens överskott till alla medborgare.

Antingen skapas de genom offentlig sektor direkt (alla blir anställda och delar på uppgifterna) eller också skapas de genom medborgarlön som ger människor trygghet och kraft att just skapa sysselsättning och nya verksamheter.

Hur som, i bägge fallen krävs en enorm ökning av de offentliga utgifterna och en omfördelning av inkomsterna. Höjd skatt helt enkelt.

Eller tror någon att de megavinster robotar och ny teknik kommer skapa är något alla kommer stillatigande acceptera och låta försvinna till skatteparadisen?

Ja, jag kan motargumenten, jag har skrivit dem själv flera gånger. Till exempel:

l ”Medborgarlön är bara ett sätt för överklassen att bli av med socialpolitik och gemensam välfärd.” Men socialt arbete kommer ju bara bli viktigare och starkare om våra socialsekreterare inte behöver lägga 50 procent av sin arbetstid på ekonomisk bidragsbyråkrati utan istället kan hjälpa familjer och ungar direkt.

l ”Medborgarlön skapar ett trasproletariat genom att den låga inkomsten kombineras med prostitution, knarklangning och skuggarbete.” Men herregud, detta har vi ju idag i detta lönearbetande land. Trasproletariatet är skapad av utslagningssamhällets envetna jakt på högre vinst utan ansvar. Medborgarlönen ger frihet att vägra delta.

l ”Medborgarlön förstör a-kassan, pressar försäkringssystemet nedåt och minskar fackens makt.” Nej, det är precis tvärtom. Varför skulle en a-kassa inte kunna ligga ovanpå medborgarlönen? Den standard en löntagare kämpat sig till skyddas inte av brist på ekonomisk trygghet, den skyddas av kamp mot de krafter som vill urholka den. Och ärligt talat, facken har globalt misslyckats i kampen mellan löner och vinster, vi har enorma mängder jobb som kan göras men de som äger vill inte betala en anständig lön. Lönerna i väst står stilla eller sjunker. Omfördelningen som löntagarna skapade från 1930 och fram till 80-talet fungerar inte längre.

Och skratta åt argumentet att ”ingen vill jobba då”. All mänsklig historia visar att vi jobbar för att vi vill göra något vettigt. Problemet är att vi idag tvingas göra det vi inte vill, till villkor vi inte vill ha, med lönen som piska.

Om du blev trygg, skulle du inte jobba med något då?

Kom ihåg att dagens massarbetslöshet är skapad i detta system vi lever i, i den maktkamp vi ser omkring oss. Varför försvara den strategi som misslyckats?

En medborgarlön bör vara runt 10 000 kronor per månad för att skapa trygghet och den kommer inte kosta de 1 000 miljarder nationalekonomer räknar på eftersom de pengar som delas ut också kommer tillbaka in i samhället. De snurrar runt, skapar köp, ger andra inkomster, större offentlig ekonomi, och det är egentligen det enda sanna borgerliga argumentet mot medborgarlön.

Den blir en gigantisk omfördelning via offentlig sektor, från de som har, från företag, banker och ägare, till de som idag inte får del av samhällets vinster.

Den förändrar makten kollektivt.

Men det är ju det socialism handlar om.

Att befria individen.