Upprinnelsen till Shells juridiskaagerande var en fredlig protest där sex aktivister tog sig ombord på Shells första nya bemannade plattform i Nordsjön på 30 år. Aktivisterna ockuperade plattformen i 13 dagar, mellan den 31 januari och 12 februari i år, medan den transporterades till Nordsjön (detta samtidigt som Shell tillkännagav en rekordhög årsvinst på nästan 40 miljarder dollar). Aktivisterna uppmanade Shell att sluta borra efter ny olja och gas, och istället ta ansvar för den klimatförstörelse de redan orsakat, inklusive att börja betala till den fond för klimatrelaterade skador och förluster som världens ledare har kommit överens om vid de globala klimatförhandlingarna.

I ett pressmeddelande berättar Greenpeace att de svarat Shell att de går med på att sluta protestera – om Shell går med på att sluta förstöra klimatet, exempelvis genom att följa det nederländska domstolsbeslutet som kräver att företaget minskar sina utsläpp med 45 procent till 2030, jämfört med 2019, för alla sina verksamheter.

Ett kaxigt – och fullt rimligt svar. Greenpeace ber nu sina supportrar om nöddonationer för att hjälpa organisationen att driva fallet vidare. Låt oss hoppas att donationerna rullar in och att Greenpeace går stärkta ur kampen – medan Shells rykte får sig ännu en törn och bolaget tvingas lägga ner sin fossila verksamhet.

Kanske har fossiljätten Shells agerande koppling till rättsprocesser på andra håll i världen, kanske är det dödsryckningar för en fossilindustri vi alla vet måste upphöra? På Nya Zeeland visar det sig nu att Högsta domstolen kommer att ta upp ett fall där ursprungsinvånare stämmer en rad stora fossilföretag för att de förstör miljön och klimatet, rapporterar The Conversation. 

Det mest intressanta med den nyzeeländska domen är att en domstol (supreme court) nu konstaterat att så länge inte staten fattat demokratiska beslut om att strunta i den vetenskapligt bevisade klimatkrisen – och domstolen fann att inget sådant beslut fattats – finns en juridisk väg ”att använda och utveckla”. Därför måste Högsta domstolen pröva stämningen.

Kanske visar detta en väg framåt? Vi ser att juridiken får en allt viktigare roll i klimatkampen. I Sverige har vi de senaste åren sett en rad exempel. Vi har å ena sidan Aurora, en ungdomsledd grupp som stämt svenska staten i allmän domstol för att de inte behandlar klimatkrisen som en kris. Samtidigt har vi ett rättsväsende som plötsligt dömt vissa fredliga demonstranter för brottet ”sabotage”. ETC har tidigare rapporterat om hur en låg rad juridiska experter ställer sig tveksamma till om det är förenligt med den svenska grundlagens demonstrations- och yttrandefrihet att fredliga demonstranter på detta sätt riskerar fängelse.

Tendenserna drar åt motsatt håll. Aktivister som stämmer staten – och ett rättsväsende som tar i med hårdhandskar mot klimataktivister. I en rad länder finns liknande processer.

Om vi förutsätter att inga länder fattar beslut om att vi ska förvärra klimatkrisen, kan vi möjligen se en rättspraxis framåt som innebär en hisnande positiv förändring. Vi har ju klimatlagar och åtaganden på både nationell och internationell nivå, och så länge vi inte har demokratiska beslut om att åsidosätta klimatåtagande – så kan fossiljättarnas rovdrift på klimat och miljö utifrån denna juridiska argumentation klassas som olagliga. Aktivisters protester mot klimatutsläppen bör följaktligen klassas som nödvärn. Låt oss hoppas på en sådan praxis – på Nya Zeeland, i Sverige och i världen – och att den genomförs skyndsamt. Vi vet ju, att om vi ska ha en beboelig planet för våra barn och barnbarn, måste utsläppen kapas omgående.