Det är äntligen öppna ord efter en tid när Sverigedemokraterna försökt tona ner sin klimatpolitiska agenda. Inställningen var lite mer öppen innan 2016 då Expressen avslöjade att ett flertal klimatförnekande agendasättare och lobbyister haft direkt påverkan på Sverigedemokraternas miljöpolitiska program, och att de även kontrolläst och redigerat partiets debattartiklar och riksdagsinlägg.

Dessutom hade lobbyisterna fått politiska gentjänster efter att ha bjudit Sverigedemokratiska riksdagsledamöter på lyxkrogar, som att partiets dåvarande miljöpolitiske talesperson Josef Fransson erbjudit sig att övertyga kommunpolitiker i Skara att rösta emot vindkraftsetablering.

Sedan dess har Sverigedemokraterna velat tysta ner sin klimat- och miljöpolitik, enligt Expressen då partiledningen har varit rädd att klimatförnekandet ska skrämma bort kvinnliga och potentiella nya väljare. Taktiken har istället varit att utåt sett förminska frågan och Sveriges roll, och sagt att internationella investeringar är viktigare än vad Sverige gör på hemmaplan. Att flytta fokus till utlandet är vanliga argument hämtade från fossillobbyn och näringslivet, med syfte att motverka politiska beslut kring klimat och miljö. Och ja, argumenten används i alla länder.

Oavsett argumenten utåt har man tydligt kunnat se åsikterna i Sverigedemokraternas budget. I budgeten vill de sänka det internationella biståndet med 30 procent och i EU röstar de återkommande emot miljöpolitiska förslag. Det globala fokuset som de gärna lyfter i debatter är bortblåst i praktiken.

Resten av den ekonomiska politiken fortsätter i samma ton. I senaste höstbudgeten kapar de bland annat anslagen för miljö och natur med en tredjedel jämfört med regeringen, samtidigt som de tar bort miljöskatter och ökar subventionerna för fossila bränslen. De vill ta bort skatter på kemikalier, flyg och plastpåsar och sänka skatten på bensin och diesel. Avdragen gäller inte bara klimat, utan partiet kapar också rejält anslagen för natur och biologisk mångfald.

Dessutom vill de kapa SMHI:s anslag för att myndigheten informerar om klimatförändringar, och de har lagt flera motioner för att begränsa miljöorganisationers rätt att överklaga i miljömål. Det skulle juridiskt minska utrymmet för miljöröster och öppna upp än mer för ekonomiska intressen, snarare än miljöhänsyn. Exempel på fall där miljöorganisationer överklagat är skogsavverkningen i Änok, kalkstensbrytningen i Ojnare och licensjakten på varg.

Sverigedemokraterna har de senaste åren lyckats förvilla väljare och dölja sin politik bakom tomma argument. På partiets hemsida kan man läsa att ”Sverige har en rik och värdefull natur som måste skyddas och bevaras”, medan politiken bakom vill rasera det lilla skydd som finns idag.

Därför är det ändå välkommet att Björn Söder nu tar bladet från munnen. Delvis öppnar det upp för en lättare granskning av partiet, men även en ärligare kommunikation mot väljarna. Det senare är också extremt viktigt när nu partier som Moderaterna och Kristdemokraterna närmar sig Sverigedemokraterna, där ett samarbete skulle kunna utplåna dagens redan otillräckliga miljöpolitik.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.