Det här är helt okej eftersom vi i en demokrati också har rätt att bekämpa demokratin. Vi har en vice talman som har rätt att förklara för stora delar av befolkningen att de inte är ”riktiga svenskar”. Vi har riksdagsledamöter som stöder nazisternas propaganda, vi har ekonomiskt ansvariga som inte kan räkna men gärna skämta om judar på slakteri. Vi har kvinnliga riksdagsledamöter som kämpar för att minska kvinnors rätt till abort och vi har en partiledare som är öppen rasist även om han gömmer det bakom ord som ”lojalitet, gemensam identitet, gemensamt språk och gemensam kultur”.

Och så har vi en partiideolog vid namn Mattias Karlsson som använder de gamla nazistiska begreppen för att förklara vilka motståndarna är. ”Kulturmarxister och kosmopoliter”, dessa onda varelser som försöker hävda att alla medborgare i Sverige är svenskar och därmed blir ju svenskheten ingenting. Även judar och samer blir svenskar!

Jo, detta är okej, det kallas yttrandefrihet och åsiktsfrihet.

I en stark demokrati kan även de värsta odemokratiska åsikterna få spridas och betalas av det gemensamma. (SD har mest pengar av partierna inför riksdagsvalet eftersom man har tagit från sina kommunala bidrag, där man inget gjort, och fört över miljonerna till partiledningen.)

Men inget av ovanstående betyder att demokrater kan eller bör samarbeta med dem. Någonsin.

SD är nämligen ett fascistiskt parti.

Allt de gör och säger måste förstås i det sammanhanget. Alla deras politiska slogans är ointressanta och kommer att ändras konstant så fort det kan ta dem några meter närmare regeringsmakt. Det de politiska motståndare gör visavi SD dömer därför dem själva om de inte förstår detta enkla. De luras att normalisera fascister i sin jakt på väljare.

De borgerliga är i kris. Deras nyliberala politik gick in i väggen 2010 och deras svar ”sänkt skatt, mindre byråkrati” klingar så tomt att deras väljare går till SD. Byte av partiledare eller ”hårda utspel”… inget har fungerat eftersom yta inte är orsaken till att väljarna sviker. Borgare väljer SD för att de tror att partiet med M ska kunna få bort ”Sossesverige” och göra vardagen bättre för övre medelklass och rika. Ja, det är falskt att tro att det är fattiga eller ”white trash” som är SD:s röstunderlag. Fascistiska rörelser byggs på småborgerlighetens arena.

Det viktiga här är att det är Svenskt näringsliv som driver projektet ”bort med S” och på allvar tror att SD kan ”reformeras”. Huvudplattformen för de här initiativen har varit Dagens Industri vars försök att få alliansen att ”ta över” med SD har varit konsekventa. Och SD har anpassat sig! I fråga efter fråga (inte bara vinster i välfärden) har de direkt tagit över borgarnas förslag. Allt gick som på räls tills Jimmie i DI förklarade att han ville ha en ”Swexit” vilket fick näringslivets toppar att tvärstoppa. EU-marknaden går före allt annat för exportföretagen. Även före vinster från privat vård och skola. Jo, det blir svårt för M att regera med stöd från ett SD som ställer till kris för exportföretagen, men jag är säker på att SD snart byter profil även här. Det är ju i EU partiet kan hitta likar och bli en verklig maktfaktor över kultur och immigration. Vilket är partiets självpåtagna uppdrag.

Det har historiskt alltid varit höger och näringslivets toppar som legitimerat fascister och gett dem regeringsmakt. Att man i Sverige gör samma sak 2018 är ett moraliskt haveri som bara kan förklaras av den där eviga girigheten. SD:s klimatpolitik måste också förstås utifrån det här. SD kommer aldrig att stödja politik som begränsar företagens utsläpp eller tvingar om produktionen. De är utsläpparnas vän och utsläpparna gillar det.

Svensk höger i politik och näringsliv är obegripligt naiva som aktivt hjälper SD att krypa närmare makten.

Men S liksom facken har också misslyckats med att ta den ideologiska fajten. Man kanske har trott att debatten handlar om fakta, om missförstånd eller okunskap eller också har man trott att det handlar om att själv anpassa sig till det missnöje som finns mot otryggheten som den nyliberala S-politiken har skapat (i praktiken lämnade ledningen reformismen som idé med Göran Persson). Missnöjet har man försökt möta genom att ta över SD:s politik där ”hårda krav” ska ställas på nyanlända och ”andrum” ska ske genom stängda gränser.  Ministrar twittrar att vi nu har råd med ungdomars fria kollektivtrafik för att det är ”färre flyktingar” som tillåts. Man har accepterat SD:s tes om att flyktingar och invandrare är ett problem, att ”segregation” är faran fast den verkliga faran är minskad mångkultur och minskad frihet. (Och nej, frihet är inte religiös antifeminism och mångkultur är inte förtryck).

Men arbetarrörelsen har inte som de borgerliga lurats av SD:s janusansikte, försöken att hindra väljarflykt med ”hårda krav” har misslyckats, problemet är möjligen att man fortfarande tror att ordet ”trygghet” är något som bygger motståndskraft. Rörelsen saknar radikal reformism och vill du ha bevis på det är det bara att titta på varifrån V får nya röster.

Vad betyder det att SD är ett fascistiskt parti? Nej, titta inte på ytan. Läser man partiprogrammet kan man lika gärna läsa en tafflig reklambroschyr, förutom de där passagerna där ”svenskarna” ska definieras. Det är partiets verkliga politik. Det som förut var tydligt med parollen ”bevara Sverige svenskt”. Samma politik gäller när man nu driver kampanjer för att flyktingar och invandrare ska ”åka hem”. Man behöver denna konflikt, en mardröm för SD vore ju om rädslan minskar när vi andra ökar kraften och hållbarheten i samhället med hundratusen nya svenskar som jobbar och deltar.

SD är ett envetet partibygge som styrs av en liten maktelit, all högljudd opposition utesluts och pengarna samlas runt ledningen. Man kan klara detta eftersom partiet har en rasistisk politik som man egentligen vill driva men samtidigt en politik som man ”måste säga just nu” och de som inte klarar det måste bort. Utåt kan SD byta åsikt om allt utom denna kärna, allt handlar om makt att få de första bitarna verkställande makt som man kan gripa tag i (först inom kulturen troligen) och att målet alltid ursäktar medlen är självklart för ett parti som tycker att nationen ”hotas” av kollaps.

Hotet mot demokratin är SD och dess rasism.

SD lever dessutom på kris.

Vid klimatkollapsen kommer man driva rasistfrågan ännu hårdare, krav på undantagstillstånd och en stark man (nej det kommer inte vara Jimmie Åkesson) går då hand i hand med samma gamla utpekande av syndabockar.

”Kulturmarxisterna” kanske. Eller ”Kosmopoliterna”? Eller  ”muslimerna?”. Alldeles säkert ”feministerna”.

Invandring är vårt samhälles stora fråga vid sidan av klimatkollapsen. Kan vi inte berätta det viktiga och positiva med mänskliga rättigheter och rätten att invandra till allas fördel, så kan vi inte försvara demokratin.

Idag börjar vi publicera artiklar samlade under namnet ”Vad varje människa bör känna till om invandring, flyktingar och rasisternas lögner”.

Det här materialet är självklart inte skrivet för SD:s medlemmar, det är meningslöst, vi riktar oss till dig som vill förstå och vi visar hur viktigt det öppna samhället är, ekonomiskt och socialt.

Hela serien har tagits fram på läsares uppmaning, vi uppdaterar med ny statistik och vi samlar allt i en särskild bilaga som du kan beställa för utdelning från och med nästa vecka. Allt är crowdfundat
via läsarna.

Det här är vår uppgift som socialistisk, antirasistisk och feministisk partifri tidning. Sverige har inget problem med invandrare. vi har problem med rasister.

Och, vill jag tillägga, med naiva borgare som tror de kan rida på en orm.