Glad sommar på er! Hoppas ni har det skönt i sommarvärmen. Själv njuter jag av mina sista dagar som föräldraledig. I augusti går jag i tjänst igen, men inte den jag lämnade. Jag ska byta jobb efter åtta år och få kommunen som arbetsgivare igen.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det känns nervöst så klart, men det ska bli bra. Det är rätt tid för mig att gå vidare nu. Jag längtar efter nya utmaningar, javisst, men också efter de förutsättningar jag har erbjudits i kommunen. Jag kommer inte bara att undervisa färre elever, jag kommer också att ha fler vuxna med mig i klassrummet och mer tid för för- och efterarbete och kollegialt samarbete, än jag har haft tidigare. Det här är så klart inte bara en jättevinst för eleverna, som får en större chans att nå sin fulla potential när lärartätheten är högre och undervisningens kvalitet och möjligheter till individualisering ökar. Det är även en vinst för mig och kollegorna. Förutsättningarna för att leverera goda resultat utan att vi vare sig behöver bränna ut oss eller känna oss tvungna att söka andra jobb för att må bra, kommer att finnas där. Tyvärr ser inte verkligheten ut så för alla lärare.
På grund av de många gånger dåliga förhållandena inom skolan står Sverige, som ni kanske har hört, i dag inför en lärarkris. Det, i kombination med låga kunskapsresultat i internationella jämförelser bådar inte gott inför framtiden. Är det något vi behöver nu är det en välfungerande och framgångsrik skola och det i sin tur kräver erfarna och kompetenta lärare.
Det behövs en nationell satsning för att rekrytera de bäst lämpade till lärarutbildningen, men yrkets attraktivitet är också en fråga för branschen.
Skolhuvudmännen, såväl fristående som kommunala, måste börja jobba nu för att säkra personal- och kompetensförsörjningen. Att erbjuda en god arbetsmiljö, en rimlig arbetsbörda och en skälig lön kan vara en bra start för att stoppa flykten från yrket och samtidigt bidra till att ge läraryrket den status det förtjänar så att man kan locka fler, för att inte tala om de bäst lämpade, till skolan.
Ur detta hänseende kommer underskottet i barn- och utbildningsförvaltningen inte så lägligt, om nu ett underskott någonsin kan göra det. Ska vi vända trenden för framtidens skola krävs investeringar i tillräckligt med personal, lagom stora grupper och tid för både enskilt och kollegialt för- efter- och utvecklingsarbete. Det krävs investeringar i en blandning av nyutexaminerade och mer erfarna lärare och en lön som ligger i linje med vad man kan räkna med inom andra yrken med samma utbildningslängd och ansvarsgrad. Det som jag själv nyss har tackat ja till.
Jag har en stor tilltro till kommunen som arbetsgivare och att man jobbar för att ligga i framkant när det handlar om schyssta villkor på arbetsmarknaden, även i detta läge. Jag har också en förhoppning om att man tar sin roll i personal- och kompetensförsörjningsavseende på allvar, att man behandlar skolfrågan i ett långsiktigt perspektiv och inte bara har den närmaste framtiden för ögonen när man planerar och organiserar sin verksamhet.
Framtiden får utvisa om jag har rätt. Jag hoppas det!
