Åkesson reser ogärna – inte ens till Stockholm – men han behöver verkligen ett israeliskt policyskifte för att kunna genomföra sista fasen i SD:s normalisering. All rasism är inte bra rasism, trots allt. Att hetsa mot muslimer på de mest utstuderade, råbarkade sätt är sanktionerat. Men antisemitism är något annat, antisemitism är det sista gruskornet som ligger där och skaver mellan SD och både borgerliga kollegor och näringslivets övre skikt. 

Åkesson är som alla populister vaken för uppkomna möjligheter. Som att identifiera att Hamas terror, det efterföljande kriget och även konsekvenserna för svensk debatt har skapat en unik öppning. Israel kan eventuellt tänka sig att glömma SD:s historia, dokumenterat högerextrem. Israels egen högervridning är ytterligare ett argument för att göra ett försök. Benjamin Netanyahu har ju inget problem att knyta nära samarbete med Viktor Orbán trots att denne gärna utmålar judar som maktgiriga och omstörtande. Dessutom använder Netanyahu ett språk som Åkesson känner sig bekväm med och välkomnad av. Civilisation står mot barbari. Judiska och kristna värderingar står mot islamismens mörker.

Avgörande blir till sist – även med en rabiat regering i Israel – att kunna visa att SD tidigare var en sak och nu en helt annan. En partner. En skyddsvall mot pogromer, mot varje tendens till att hota judiskt liv. En antites till antisemitism.

Är då Åkesson öppen med vad som skett och sker i SD?

Jag tror verkligen inte det. Och om han mot förmodan medger överträdelser, kan man misstänka att han använder sitt vanliga argument att nolltolerans råder och att trädet är friskt oavsett hur många ruttna äpplen det producerar.

Läge att upplysa Israel om sakernas faktiska tillstånd.

SD är ett komplext parti vad gäller synen på Israel. Och på judar. Ledande företrädare har engagerat sig för Israel, genuint och varaktigt. Samtidigt har man en djupt liggande kultur som ständigt alstrar mer antisemitism. Kopplat till medieägande. Kopplat till myten om manipulerade flyktingströmmar (folkutbytet). Kopplat till profilerade debattörer och forskare och journalister som upplevs trotsa SD:s världsbild.

Nu är Israel inte naivt. Det har man inte råd med. Till exempel beskrivs SD av tidningen Haaretz som ett ”högerextremt svenskt parti med nynazistiska rötter”, en korrekt nomenklatur som snabbt har fasats ut här i Sverige, den som dristar sig till att kalla regeringen blåbrun – som Dagens ETC – blir snarare sorterad som vänsterextremist.

Men ändå, följande måste Israel känna till för att på saklig grund kunna möta SD:s historierevisionistiska kampanj. 

Här kommer en grundläggande sammanställning som Dagens ETC tidigare redovisat vid olika tillfällen. Tio punkter, kronologiskt presenterade. 

(Och för säkerhets skull kommer den här artikeln att översättas till engelska och hebreiska.)

• 2014 säger Björn Söder, då partisekreterare, till Dagens Nyheter att judar kan leva i Sverige, men att de aldrig kan bli upptagna i Sveriges gemenskap, förutsatt att de vägrar lämna sin ”judiska identitet”. Han fick partiets förtroende att bli andre vice talman.

• 2016 avslöjas en film – från 2012 – där Oscar Sjöstedt berättar om hur hans tyska kollegor på ett isländskt slakteri brukade heila, sparka på fårkadaver och kalla dem judar. En rolig anekdot i sällskap av andra sverigedemokratiska politiker (däribland Mattias Karlsson, nu anförtrodd att driva partiets tankesmedja Oikos). Die Juden! Skratt. Sjöstedt var då ekonomiskpolitisk talesperson för sitt parti. Det är han fortfarande.

• 2016 motionerar riksdagsledamoten Anna Hagwall om att avveckla presstödet för att minska Bonniers dominans som medieföretag – trots att Bonniers tidningar då inte tilldelades en enda krona. Hagwall föreställde sig, i skarp kontrast till verklighetens omständigheter, att ”de flesta små tidningar kontrolleras direkt eller indirekt av Bonnier”, och att politikernas uppgift därför är att garantera att "ingen familj, etnisk grupp eller företag” ska kunna ha en sådan framträdande roll. Bakom orden fanns givetvis antisemitism, knappt ens dold, en lögn som vandrat genom historien, med övertygelsen att judiska intressen bildar en ekonomisk, politisk och medial maktsfär som förskjuter samhällsdebatten. Hagwall fick lämna först efter att motionen orsakat negativ publicitet.

• 2016 berättar Expo att Sverigedemokraternas partiledning fördömer antisemitism men samtidigt ser mellan fingrarna när sådan uttrycks, både av toppskiktet och av folkvalda och tjänstemän ute i landet. Sverigedemokrater som delar vit makt-alstret ”Död åt ZOG!”, som hävdar att judar har den ”osynliga makten”, som förnekar Förintelsen, som lovar att bekämpa ”krokiga judegubbar”, som kallar en kriminologiprofessor för ”judesvinet”, som delar videosnuttar där det hetsas om ”sionistiska rasister”. Med mera. Judehatare som fått vara kvar.

• 2017 avslöjar Dagens ETC att 14 stycken av Sverigedemokraternas politiker har kopplingar till nazistiska Nordfront (propagandacentral för Nordiska motståndsrörelsen). Ingen miljöpartist. Ingen socialdemokrat. Ingen centerpartist. En kristdemokrat. En vänsterpartist. Två moderater. 14 sverigedemokrater.

• 2018 kommer fler avslöjanden om politiker som applåderar Hitler, hånar Anne Frank (”coolest jew in the shower room”) och skriver om den ”judiska plågan”.

• 2019 säger Björn Söder att det är finansmannen George Soros som ”drar i trådarna” i europeisk politik. En antisemitisk föreställning som är exakt den som Viktor Orbáns ungerska regering använder sig av.

• 2021 varnar Mattias Karlsson i SVT-programmet Min sanning för att ”kulturmarxism” fräter på Sverige. Ett begrepp som senaste decennierna omfamnats av den europeiska och amerikanska ytterhögern, som en uppdaterad variant på nazisternas kulturboljesvism, alltså med ett tungt antisemitiskt arv.

• 2022 lägger Rebecka Fallenkvist, då programledare för SD:s mediesatsning Riks och nyinvald i region Stockholm, upp en bild på Instagram där hon håller i Anne Franks dagbok. Med ­texten: ”50 sidor in och hittills har Anne Frank endast slagit mig som sedeslös. Kåt­heten själv.” Idag jobbar hon centralt inom SD-apparaten.

• 2023 vill Dagens ETC veta varför Henrik Corneliussen – förtroendevald för SD:s räkning i Svedala kommunfullmäktige sedan 2014, där sitter han även i valberedningen och valnämnden – beställt material från nazistiska Midgård. ”Enligt min definition så är det fullständigt normalt och har varit normalt i många länder i många år.” Så svarar på den direkta frågan om han identifierar sig som nationalsocialist.

Som svensk, som chefredaktör för en tidning som granskar SD och dess företrädare, rekommenderar jag starkt att Israels politiker och medborgare tar allt sådant i beaktande och ställer sig tre frågor:

Ett pålitligt parti?

En rörelse att ingå allians med?

En garant för tryggt judiskt liv i Sverige?