Utseendehets är det ultimata kvinnohatet. Ja, det kanske är att ta i men att kvinnor känner press att se ut på ett visst sätt, och är beredda att lägga sig under kniven, är tecken på att något är tragiskt med vår samtid. Industrin som opererar kvinnor är enorm, många förstorar läppar och bröst. Eller skär bort och krymper måtten. Rynkor ska bort, ärr från förlossningar ska suddas ut. Idealen är snäva. Och det kostar liv.
Förra veckan rapporterade Aftonbladet om 33-åriga Jeanette som åkte utomlands för att operera sig. Hon gjorde bröstförstoring, fettsugning på flera ställen på kroppen och en BBL, Brazilian butt lift, ett ingrepp som förstorar rumpan genom att injicera fett från andra delar av kroppen. BBL är det ingrepp som verkar öka mest i popularitet men är också en av de farligaste plastikoperationerna.
För Jeanette slutade det illa. En timme efter att hon lämnade kliniken somnade hon in på sitt hotellrum och vaknade aldrig igen.
Jeanette är tyvärr inte den enda. Så kallad ”skönhetsturism” ökar och det marknadsförs oftast i form av paketresor där operation, inklusive boende på hotell, ingår. Exakt hur många som gör olika former av ingrepp utomlands vet man inte, men i Sverige upplever många plastkirurger att de får ta hand om allt fler patienter som fått komplikationer och i media läser vi allt oftare om kvinnor som fått men för livet, eller avlidit, på grund av operationerna. Och detta sker inte bara utomlands.
När man läser om kliniker i Sverige häpnar man över hur dålig kontrollen verkar vara. Anmälningar till Ivo, Inspektionen för vård och omsorg, om estetiska behandlingar har ökat kraftigt. Detta trots att det gjordes en lagskärpning 2021 med högre kompetenskrav på dem som utför behandlingarna, men det verkar inte räcka.
I våras dog en trebarnsmamma i Malmö som ville operera sina delade magmuskler. Hon drabbades av hjärtstopp och avled på den privata kliniken. När Ivo genomförde en inspektion såg man flera allvarliga brister och att när mamman opererades hade hon fått ”orimligt stora mängder” sövande och smärtstillande medel och att ingen av klinikens personal som närvarade vid tillfället hade någon särskild specialistkompetens i nedsövning.
Nu har kliniken stoppats, men frågan är varför det kunde hända från allra första början. Varför är inte kontrollen tuffare?
Visst, det är vuxna kvinnor som fattar egna beslut men samtidigt handlar det här om så pass allvarliga saker att skyddet måste vara bättre. Pressen på kvinnors utseende har öppnat upp för många skrupelfria individer att tjäna pengar och marknadsföringen är aggressiv.
Att rikta reklam för skönhetsingrepp är inte förbjudet men hur det görs blir alltmer ifrågasatt. Inte minst med tanke på att målgruppen för marknadsföringen är ung.
I våras tittade Konsumentverket på marknadsföreningen och kom fram till att många kliniker bryter mot marknadsföringslagen. Det handlar om utebliven riskinformation, det handlar om att man gör reklam för botox trots att man inte får marknadsföra receptbelagda läkemedel och att kliniker visar vilseledande bilder. Det här är en välkommen och en viktig markering.
Att kontrollen av utförare är svag är helt enkelt att kasta kvinnorna åt vargarna.
Förra året granskade Ivo flera verksamheter som gör estetiska injektionsbehandlingar och man fann brister hos samtliga. Under hösten har man riktat in sig på kliniker som utför estetiska kirurgiska ingrepp och sammanställningen kommer att presenteras nästa år.
Det är sjukt att kvinnor känner press att operera sitt utseende, men att kontrollen av utförare är svag är helt enkelt att kasta kvinnorna åt vargarna.
