Sabotage är inom juridiken ett allmänfarligt brott, att någon förstör eller skadar egendom som har avsevärd betydelse för rikets försvar, folkförsörjning, rättsskipning eller förvaltning eller för upprätthållande av allmän ordning och säkerhet i riket, enligt 13 kap 4 § Brottsbalken.

Därför har många förvånats och upprörts över att tingsrätter har tillämpat denna brottsrubrik på fredliga demonstrationer. 

Men tingsrätters bedömningar har spretat. Vissa har fällt, andra inte. 

Det står och väger.

Rättsläget är oklart.

Så har flera erfarna jurister sammanfattat situationen. Flera av dem har hävdat att det är fullkomligt orimligt att en fredlig demonstration ska kunna leda till fängelse som påföljd (straff för sabotage) – att det faktiskt krockar med grundlagens demonstrationsrätt. Trots det har tingsrätter alltså gjort sådana bedömningar. Tills nu, när hovrätten har satt ner foten.

För att uppmärksamma den pågående klimatkrisen gick ett flertal personer i augusti 2022 ut på E4:an i rusningstrafiken och satte sig ner på vägbanan för att demonstrera med budskapet ”Återställ våtmarker”. Vägblockaden orsakade trafikstockning under en viss tid och långa köer på en av Stockholms mest trafikerade vägar. Några av aktivisterna dömdes för detta i tingsrätten, för sabotage. Den 12 april frikände Svea hovrätt (mål 13007-22) dem för sabotage, men aktivisterna döms till dagsböter för ohörsamhet mot ordningsmakt. Det är en viktig milstolpe för demokratin.

När ETC nyhetsmagasin för en tid sedan gjorde ett större reportage om den hårdnande repressionen mot klimataktivister talade jag bland annat med försvarsadvokaten Linus Gardell, en av dem som häftigt kritiserat brottsrubriken sabotage för en demonstration. Jag berättade då om hur jag själv på 1990-talet (innan jag blev journalist) deltog i den klimatrörelse som varje månad genomförde trafikblockader, och att jag vid ett tillfälle blev lagförd, dömd i både tingsrätt och hovrätt, och att brottsrubriken då var Hinder i trafik.

Advokaten bad mig leta upp domarna, vilket jag gjorde. Han fann då flera andra domar från denna tid, med brottsrubrik Hinder i trafik eller Störande av trafik – brott som kan ge böter. I sin plädering i hovrätten kunde han därför hänvisa till denna tidigare rättspraxis.

Initiativet att rubricera klimataktivisters trafikblockader som sabotage tycks komma från Sverigedemokraterna. P1-programmet Konflikt kunde tidigare i år avslöja att första gången som sabotage nämndes i ett rättsfall gentemot fredliga klimatdemonstranter var samma vecka – i början av april 2022 – som Sverigedemokraterna i en kampanj i både traditionella och sociala medier anklagade fredliga klimataktivister för ”sabotage” och krävde hårdare straff.

Linus Gardell konstaterar att den frikännande domen i Svea hovrätt är mycket välskriven. Rätten har tagit sig god tid att lyssna på hans argument. De har haft en annan åsikt än honom i vissa delar – i det att han hävdar nödvärnsrätt för att klimatkrisen utgör ett nödläge – men i det centrala är domen tydlig med att det krävs något helt annat för sabotage. Rätten skriver också, vilket är viktigt, att man i bedömningen måste beakta att det är en fråga om en demonstration. 

Men domstolen skriver också att rättsläget är oklart, och domaren själv gick ut i media och uppmanade åklagaren att överklaga, så att Högsta domstolen ger ett avgörande besked. Det är dock inte säkert att åklagarmyndigheten vill göra det. Det återstår att se.

Oavsett det, har vi alltså fått en dom i högre instans som satt ner foten. ”Jag hoppas att det här är sista gången som vi ser åtal om sabotage under demonstrationer. Ingen ska behöva sitta häktad eller riskera fängelse för att fredligt ha demonstrerat”, säger Linus Gardell till mig när jag frågar om hans bedömning av rättsläget nu.

Ett tag såg det ut som att SD vunnit en seger: de fick tingsrätter att döma enligt sin agenda.

Men det höll inte hela vägen. Nu har vi faktiskt smällt SD på fingrarna.