Just nu behöver du tyvärr lämna den svenska valrörelsen för att hitta underbyggda, kreativa visioner. Nya tankar. Syrgas för hjärnan. 

Därför ordineras du att läsa den nya vetenskapliga rapporten från forskarna Emmanuel Saez och Gabriel Zucman, där de föreslår en skatt på aktier i G20-länderna. Jag ska sammanfatta den. Det handlar om både börsbolag och betydande, onoterade bolag. Det låter kanske som en vanlig skatt på kapitalinkomst, men fiffigheten är att det inte handlar om att beskatta det ägarna tjänar på handel och utdelningar, utan om att just bolagen ska skatta på det spekulerade värdet. 

Saez och Zucman föreslår blygsamma 0,2 procent i årlig skatt. Men med tanke på att börsvärdet i G20-länderna motsvarar hela världens samlade BNP… Det skulle betyda 1 800 miljarder kronor. Att satsa på omställning, vård, skola. Varje år. 

Forskarna ser ett akut behov av omfördelning. Speciellt eftersom den ekonomiska snedfördelningen ökat markant under pandemin. Majoriteten av privatpersoner och mindre företag har tvingats kämpa, medan dominanta företag och deras ägare snarare har haft några skamlöst fantastiska år. (Det här har Dagens ETC visat gäller även i Sverige, genom att granska inkomstutvecklingen för de 1 000 som tjänar mest.) 

Forskarna ser också att den globala uppgörelsen – 130 länder – om att som minimum beskatta företags vinster med 15 procent är otillräcklig, inte minst jämfört med vad hur vanligt lönearbete beskattas. Dessutom menar de att marknaden idag skapar enorma bolag sett till värdering, även om de inte levererar motsvarande vinster. Tesla är ett exempel. Den nya skatten skulle påverka Elon Musk på ett annat sätt än traditionell bolag- och inkomstskatt. Om något blir det en progressiv förmögenhetsskatt.

Så varför skulle de marknadsliberala G20-länderna någonsin gå med på detta?

För att väljarna kommer kräva förändring, menar Saez och Zucman:

”Företagens skattesatser har sjunkit drastiskt senaste 40 åren, något som drivits på av skattekonkurrens mellan länder. Stora, värdefulla, multinationella företag är de största och mest synliga vinnarna från globaliseringen – och de största förmånstagarna av kapplöpningen mot botten i företagsskatter. Därför finns det ett utbrett krav på högre bolagsskatter.”

Jag tror att de har rätt. För självklart reagerar till exempel amerikaner på att Jeff Bezos lyckats undvika att betala en enda dollar i federal skatt. Och på att gruppen miljardärer ökade sin nettoförmögenhet med runt 20 000 miljarder kronor, eller 70 procent, från mars 2020 till april 2022. Allt enligt Americans for tax fairness:

”Miljardärer tar inte ut en lönecheck månad för månad som du och jag. De tjänar sina pengar i aktier – och de kan gå i årtionden utan att betala skatt på de inkomsterna eftersom att de bara skattar på aktier som säljs.”

Oxfam har tagit fram globala siffror. Världens alla miljardärer blev 50 000 miljarder rikare under perioden mars 2020–november 2021.

Sverige är inget undantag. Vi fick 14 nya miljardärer varje månad, mitt under krisen. Spelplanen är optimerad för detta.

”En planekonomi för de en procenten eller snarare för de 0,05 promillen, alltså för de 542 svenska miljardärerna”, sa ekonomijournalisten Andreas Cervenka när jag intervjuade honom.

Då talade vi om detta att beskatta orealiserat kapital, det vill säga aktier och andra värdepapper. Vita huset hade ett sådant förslag på gång. Det blev inget av det. Men att det ens kom på tal… Jämför med hur svensk debatt ser ut. Hur inskränkt och begränsad den är.

Cervenka gav sin syn på saken:

”Förmögenheterna jag skriver om i min bok är till största delen värdeuppgångar, alltså orealiserat kapital. Det är så man har sina pengar om man är rik. En klassisk invändning mot miljardärslistor är ju att det här är inte riktiga pengar, de är låsta i företag. Ja, men det är därför de är miljardärer! För att de inte har pengarna sittande på ett vanligt bankkonto. Så det är inte orimligt att man ska kunna beskatta även värdeuppgångar.” 

Nej, det är inte orimligt. 0,2 procent är inte hejdlöst, snarare tvärtom. Stockholmsbörsen är idag värd runt 13 000 miljarder kronor. Det skulle ge nästan 30 miljarder i ny skatteintäkt.

Sedan är det bara att göra politik.