Ett utmärkt exempel är de som idag sprider uppenbart falska påståenden kring det som kommer att förändra vår vardag utan att vi ens kommer att tänka på det. Robotar. 

Nej, de kommer inte ”ta våra jobb”. De kommer inte innebära ett totalt övervakningssamhälle (det har vi redan fått utan att tänka på det) och de kommer inte innebära att människan blir meningslös. Tvärtom kan de befria människan från onödigt tvång och begränsning.

Robotsamhället syns i dag tydligast i länder som Sydkorea, där det finns 1000 robotar på 10 000 anställda. Allt större delar av av produktion och tjänster börjar automatiseras. 

Kina är samtidigt det land som investerar mest i ny teknik. De springer om EU, precis som USA har gjort, bland annat för att dessa giganter inte bromsar investeringar med tvångströja på staternas investeringar. Ett tvång som gör att Sveriges viktigaste järnväg idag – Malmbanan – går sönder med miljardförluster bara för att staten inte ska expandera finansiellt. 

Att flest robotar finns i Kina beror såklart på att det är där störst del av världens produktion äger rum. Men också för att man politiskt storsatsar på att ersätta långsamt mänskligt utförande av uppgifter med snabb automatik. 

Observera att det inte handlar om att robotarna tar jobb. De utför uppgifter, sköter saker. Man kan inte påstå att en robot jobbar, det är lika vansinnigt som att påstå att din mobil är en arbetare. 

Roboten utför tjänster och ger dig ett annat jobb än det du hade för trettio år sen. En robottaxi är inte en taxichaufför, det är en maskin som fraktar människor, precis som ett tåg inte är en anställd. 

När Sverige når Sydkoreas robotantal (vi ligger idag på ca 350 robotar per 10 000 anställda) kommer antalet jobb inte vara mindre – däremot kommer många tunga och slitsamma jobb försvinna. 

Ännu viktigare är att robotarnas enorma kapacitet och användningsområde innebär lägre och lägre kostnader för sådant vi behöver. Att producera saker dygnet runt utan vila påverkar ekonomin och när robotar tillverkar robotarna blir även kostnaden för dem så låg att de finns överallt. Precis som underhållning- och arbetsmaskinen mobiltelefonen finns överallt i dag. 

(Jo, det fanns en tid utan mobiler, utan internet, utan Swish och Tiktok och videosamtal med nära och kära.)

Troligen kommer robotarbli rätt lika de fantasier människan haft sen filmen Metropolis första dagar: de blir humanoider, helt enkelt för att allt vi människor byggt och skapat bygger på att en mänsklig form ska kunna verka där. 

Vi bygger inte tunnlar för att krypa fram mellan våra hus. Om vi ska ta hjälp av robotar för att flytta bohag är det enklast om de anpassas till den infrastruktur vi redan har.

Idag är robotar dyra, därför finns de mest i industrier som tillverkar dyra saker. Men kostnaden faller lika snabbt som kostnaden för solceller och batterier, just genom massproduktion och att tekniken utvecklas. 

Det här är viktigt att förstå: 

Världen vi lever i idag kommer förändras radikalt när arbetskraft slutar vara en brist. Det som håller tillbaka våra ekonomier är ju reala resurser, alltså händer som utför uppdrag. När robotar inom tio år blir 80 procent billigare än idag innebär det en enorm rikedom i form av miljoner människor som kan göra nya saker.

Den politiska striden, det projekt socialister måste ta till sig, handlar om fördelningen av den nya rikedomen. Om vi gör som vi gjort i fyrtio år – samlat all rikedom hos en allt mindre superrik elit – kommer systemet krackelera. 

Billig produktion behöver nämligen konsumtion och enda sättet att få en ökad konsumtion av kvalitativa tjänster är att fler människor får det bättre ekonomiskt. 

Det system vi haft i den rika världen, där flyktingar och invandrare gjort alla länder rikare – fler människor som kan arbeta skapar rikedom – har vänts till en reaktionär politik. Anledningen är att fördelningen av rikedomen blivit ansamlad hos några få procent. 

Miljoner löntagare har fått det sämre. Fascismens framgång i Europa beror på nyliberalismens kortsiktiga dumhet. Girighetens ideologi har skapt ett politiskt monster. 

Robotsamhällets extremt billiga produktion (tänk inte bara industri – tänk trafik, utbildning, sjukvård, matproduktion, forskning) kommer inte befria våra samhällen om inte omfördelning av produktionens resultat verkligen blir en ny reformism. 

Visst kommer det att skapas idiotmaskiner som är helt onödiga, och visst kommer resurser slösas bort på ny teknik som är gammal i förtid. Däremot kan inte robotsamhället blir fossilt, för ingen robot kan fungera utan elektrifiering. 

Men den stora förändringen är att det som idag kallas för brist kommer att minska. Att billigt ta fram råvaror utan förstörelse av natur är enklare om små robotar gör jobbet istället för världens största grävmaskin. 

Om jag själv hade insett vilken frihet min första dator år 1979 skulle innebära för mitt liv, hade jag inte skrattat åt hur uselt den spelade schack.

I min trädgård åker i dagtvå silverfärgade robotar omkring och rensar trädgården och sparar mig åtta timmar i veckan. De styr sig själva med samma sensorer som styr elbilarnas automatkörning. 

De kostar samma som de gamla typen av trådbundna robotar men styr sig själva efter instruktion. De håller borta invasiva arter, skyddar de växter som ska stödjas och om några år tror jag de går på två ben för att enklare kunna rensa och vattna även i mina tomatodlingar.

Och nej, de skapas inte i Sverige, eftersom den svenska politiken fortfarande handlar om att stödja de storföretag och banker som förstört miljön och klimatet med sina fossila dumheter.

En grön vänsterpolitik handlar om att göra storsatsningar på det nya, inte skydda det gamla som begränsar vår frihet. Människans fantastiska kraft är inte att vi kan jobba åtta timmar per dygn i envetet monotont arbete. 

Det är att vi trots denna monotoni kunnat vara kreativa och utveckla nytt hela tiden. Människans nyfikenhet och vilja att förbättra är den verkliga kraften i alla samhällen.