Min kompis brukar reta mig för mitt förändrade matintag. För honom är kebabrullen och Eldorados lågprisvaror en motståndshandling, en revolt mot borgerliga hipstermatnördar. Motståndet är ett sätt att vara trogen vår gemensamma arbetarklassuppväxt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Men för mig är mat något som jag gått från att inte tänka på till att tänka på. För några år sedan blev jag upplyst om jämförspris, den där gulmarkerade siffran längst ner som informerar om varans verkliga pris. Det förändrade mitt sätt att handla mat och min ekonomi. Sedan upptäckte jag något förskräckt sockermängden i den slentrianmässigt upphällda vaniljyoghurten. Sedan matindustrins miljöpåverkan. Sedan att mat kan vara väldigt många olika slags njutning. Nu kan jag inte gå tillbaka. Men hur får jag med min vän? Hur kan vi utmana hipstermatnördarnas exklusivitet?
Enligt Maslows behovstrappa är människans grundläggande behov luft, vatten, mat och sex. Och utan mat svälter vi ihjäl. Men mat har också ett värde som går utöver det fysiologiska. Det märks på hur mycket mat engagerar. En av alla konfliktlinjer synliggörs av just hipstermatnördarna. Nördens exkluderande ingång förstärks än mer av hipsterns vilja att vara del av något unikt. Deras matkultur blir lätt snobbig och dyr. Det kan handla om absurt höga priser på surdegsbröd på nåt stroppigt bageri i Linné eller om den där hipstern som bara dricker märkvärdig öl med ironisk etikett från ett mikrobryggeri på en exklusiv ölbar. Liksom min vän vill jag göra revolt mot det. Men innebär revolten kebabrulle och Eldorados lågprisvaror slänger vi ut barnet med badvattnet.
För i det som kommit att identifieras med hipstermatnördarna finns onekligen väldigt mycket som är bra. Schysst djurhållning, miljövänlig och nyttig mat. Men kanske framför allt ett förhållningssätt som präglas av njutning. Det är inte så att hipstermatnördarna uppfunnit något själva. Vad de har gjort är ta marginaliserade produkter och gjort dom hippa. Men produkterna, som exempelvis surdegsbröd, var många gånger marginaliserade för att de ansågs vara fattigmansmat. Ofta var de en del av arbetarklassens matkultur.
Restaurangen Noma i Köpenhamn har blivit framröstad till världens bästa krog flera gånger. Den byggde också på en revolt. En revolt mot föreställningen att fin mat bara kunde göras på råvaror från Medelhavet.-Mot att fin mat var hyperteknisk mat i form av moln och annat barockt (googla El Bulli).
Noma ville höja den nordiska matens anseende och förenkla. Noma lyckades, men att äta där kostade en mindre förmögenhet. Samtidigt var grunden i det de gjorde allt som oftast överkomlig. Lokala råvaror innebär ofta att de går att få tag på för överkomliga priser när det är rätt säsong. Nomas vilja att förenkla gör det lättare att själv hämta inspiration till hur man kan använda smaker. Om man kan se förbi exklusiviteten visar den trend som Noma har varit med att skapa hur man med förhållandevis enkla medel kan laga fantastisk mat och samtidigt ta hänsyn till miljön.
Ett medvetet förhållningssätt till mat kan också handla om solidaritet med såväl kommande som nu levande generationer. Forskare och läkare som står bakom Fetmainitiativet pekar på hälsoriskerna med att äta billig skräpmat. De hänvisar till ny forskning som slår fast att det för första gången i Sveriges historia är fler vuxna med övervikt eller fetma (51 procent) än normalviktiga, med tydliga sociala skillnader.
Förekomsten av fetma är dubbelt så hög i socialt utsatta områden jämfört med rikare områden. För att främja goda matvanor, och därmed förebygga fetma och sjukdomar kopplade till det, är det viktigt att göra näringsrik och nyttig mat till det njutningsfulla, -billiga och självklara alternativet. I dag är det tyvärr inte så och Fetmainitiativet vill därför att politikerna inför regleringar mot matindustrin, där industrin själva måste bära kostnaden för deras produkters skadeverkan.
Men det är också viktigt att samtidigt erbjuda trevliga alternativ som bygger på njutning och delaktighet. Vår matrevolt borde gå ut på att göra vår gemensamma matkultur gemensam igen. Starta studiecirklar i billig och ekologisk matlagning (jo det gå att kombinera!), genomför workshops i stadsodling och surdegsbakning osv. Förboka tomater och stöd ETC Tomat, som är ett lysande exempel på hur det går att kombinera ekologisk mat, gemenskap och ekonomi.
