Det som skulle bli en nödvändig, efterlängtad uppdatering kastades alltså i soptunnan trots att sju av åtta partier sagt ja bara månader tidigare.

Det gamla systemet – alltså det vi nu har kvar – är minst sagt bakåtsträvande. 

Det har visat sig minska resandet med kollektivtrafik och öka utsläppen, och de som framför allt gör avdrag är högavlönade män i storstadsregionernas utkanter. Dessutom uppgår reseavdragsfusket till 3,1 miljarder kronor per år.

Kärnan i det hela är att kollektivtrafik och cykel helt förbises i det nuvarande systemet. Det påstås vara ett reseavdrag, men det är snarare ett bilavdrag. Det var just det som skulle förändras. 

Det nya avdraget var tänkt att inkludera fler trafikslag och bli avståndsbaserat. Det skulle alltså möjliggöra för kollektivtrafikresenärer och cyklister att göra avdrag, och tydligare riktas till pendlare i glesbygd. 

Regeringen tycks ha en inkonsekvent inställning till det här med färdmedelsneutralitet. Reseavdraget blev alltså inte färdmedelsneutralt, och tittar man på infrastrukturpolitiken är det uppenbart att några trafikslag har favoriserats (spoiler: det är inte kollektivtrafik, tåg eller cykel). 

Men i regeringskansliets nya resepolicy passar det tydligen med färdmedelsneutralitet.

Nu har reglerna nämligen ändrats från att förespråka tåg före flyg när tidsvinsten är liten, till att, ja, inte bry sig om hur man tar sig fram, vilket klimatopinionssajten Klimatgranskaren var först att rapportera.

Fråga utsläppen om det är "neutralt".