Annie Croona: Regeringens klimatpolitik välförtjänt lustmördad

Kalenderrutan 21 mars har länge varit markerad i klimatengagerades inklusive min. Jag väntade mig en sågning när Klimatpolitiska rådet skulle presentera sin rapport för 2024, som utgör en bedömning av regeringens klimatpolitik, men inte en sågning av den här kalibern.

Som WWF:s generalsekreterare uttryckte det: det var "alla sågningars moder".

Rådet kritiserade regeringens klimatpolitik, inklusive den klimatpolitiska handlingsplanen, ur i princip alla aspekter. Det var ett lustmord – och det var välförtjänt.

Den "ambitiösa" handlingsplanen, som påstås visa hur vi tar oss "hela vägen ner till netto noll", är missvisande och lever inte upp till kraven i klimatlagen, enligt rådet.

De menar att regeringen har ett för smalt fokus (på elektrifiering), att utsläppsminskningarna skjuts på framtiden – de väntas komma först under nästa mandatperiod – och att man använder begreppet acceptans som svepskäl för att sänka farten.

Jag fastnade framför allt för en sak som rådets vice ordförande Björn Sandén sa:

"Den breda politiken kräver att regeringen lyssnar på många aktörer. Inte bara de som ropar högst, inte bara de som säger det man helst vill höra, utan en stor bredd av aktörer. Dra nytta av den kunskap som finns i kommuner och regioner, i näringslivet och i civilsamhällets organisationer."

Regeringen gör just nu precis tvärtom, med sitt ensidiga fokus på näringslivet och sin iver att motarbeta och svartmåla civilsamhället.

Men det är oklart om allvaret sjunker in. När Romina Pourmokhtari (L) tog emot planen sa hon att det är viktigt att rådet får "presentera sin bild". Nu återstår bara för henne att elda upp den.