Vad är reformistens uppdrag? Frågan tycks vara aktuell i dag med hänsyn till flera händelser. SAP:s sjunkande opinionssiffror och den politiska oviljan att driva en socialdemokratisk politik.
Jag har hela tiden trott att politik är att vilja, men vi har fått uppleva raka motsatsen. Tyckare från högern och vänstern har gett olika anledningar till socialdemokratins sjunkande stöd och diskussionen lär fortsätta så länge Socialdemokraterna fortsätter att vara otydliga.
Reformistens uppdrag nu när vi har facit i handen är att reformera ett system som hen hatar. Att genom sociala reformer göra kapitalismen mer mänsklig.
Socialdemokratins storhetstid var när SAP lyckades formulera en politik som tilltalade och lockade människorna. Socialdemokratin lyckades formulera en motbild som borgarklassen tvingades att förhålla sig till. Motbilden innehöll arbetstidsförkortning, flera semesterveckor och socialförsäkringar. Vissa menar att det bara var kapitalistiska eftergifter, andra menar att dessa segrar kom genom klasskamp.
Men det är viktigt att påpeka att det inte enbart är partiet som har drabbats av en kris. Det är även partiets intellektuella som vandrar i öknen. Aftonbladets ledarsida är ett bra exempel på det. I en ledartext den 16/8 2015 likställdes Jeremy Corbyn med Donald Trump av Katrine Marcal. Att likställa en socialdemokratisk politiker som står för social rättvisa och mänskliga rättigheter med en ultrakonservativ rasist kan vara smaklöst, men det symboliserar den socialdemokratiska krisen.
Marcal menar att de två har något gemensamt, att de är emot något. Att vara emot nedskärningar i välfärden, och att vara emot att muslimer reser in i USA är alltså samma sak. Det slutar dock inte där. Karin Petterson skriver 2/2 2016 att Bernie Sanders talar till den vita arbetarklassen och är en visionär, men att skillnaderna är små mellan honom och Hillary Clinton.
Anledningen att jag tar upp Corbyn och Sanders är enkel; de är reformistiska och socialdemokratiska politiker som vill bygga välfärden, samt är emot nedskärningar. De vill beskatta rika, och höja levnadsstandarden för vanligt folk. Det är den enkla visionen i deras berättelse. Hade Tage Erlander levt i dag, hade Aftonbladets ledarsida tyckt att hans politik är omöjlig att realisera. Vem kunde ana, att det mest revolutionära man kan vara i dag, är att vara reformist.