Å andra sidan blir vi svenskar stolta när vår miljöpolitik beröms. Carbon Market Watch rangordnade i mars alla Europas länder utifrån deras miljöpolitik, och Sverige kom på första plats med Tyskland och Frankrike som tvåa och trea. Kan det finnas ett samband? Jag tror det. Jag ser en hög koldioxidskatt som en av de bästa indikatorerna på en bra klimatpolitik och ja, det innebär faktiskt dyr bensin.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Fakta visar en betydande skillnad mellan de flesta länder i Europa (och även Japan och vissa andra länder) å ena sidan och USA och en del oljeländer å andra sidan. I Europa kostar bensinen oftast 13–15 kronor litern. I Norge nästan 16 och i Rumänien är det faktiskt under 11 kronor. Det är lite skillnad – men i större delen av USA talar vi om mellan fyra och fem kronor litern. I det klimat- och miljöradikala Kalifornien är det med amerikanska mått mätt jättedyrt: hela sex kronor litern.
Spelar det någon roll om bensinen kostar tre gånger så mycket? Ja, här visar sig faktiskt ekonomiska lagar fungera väl. När det är billigt använder folk mer. När det är dyrt hushållar man. Effekten är ganska stor. I många europeiska länder använder man under en liter bensin per person och dag (Tyskland 0,8), medan man i USA använder över fyra liter. Visserligen har man fler dieslar i Tyskland men faktum kvarstår – man använder flerdubbelt mer bränsle i USA än i Europa.
I USA vågar inte ens miljörörelsen tala om högre bensinpriser eller koldioxidskatter. Jag jobbade ett par år åt miljörörelsen Environ-mental Defense Fund och där fick jag slåss mycket mot mina vänner som var helt passionerat emot bensinskatter. De trodde att dessa skulle skada vår sak genom att de är så impopulära. Men – invände jag – de är ju helt enkelt nödvändiga för klimatanpassningen. Visst inte, menade de och satsade all sin vältaliga förmåga på att försöka få mig att förstå att det visst skulle gå att både ”save the planet and have cheap gas”. Fan tro’t!
Även i Sverige finns vänner som är klentrogna. I samband med debatten om fossilfrihet, så har flera av mina vänner inom miljörörelsen sagt att nu kan vi avskaffa koldioxidsskatterna. De var kanske bra för små minskningar, men nu – när vi skall sluta använda fossila bränslen helt – så kan vi inte använda skatter. Nu behövs riktigt starka styrmedel. Jag vill inte alls förneka att det också behövs miljöbilspremier eller kollektivtrafik. Men bränsleskatter behövs också! En hög skatt är verkligen effektivt – se bara på skillnaden i förbrukning mellan USA och Europa. När vi sedan verkligen är nere på noll förbrukning, spelar skatten då någon roll? Drar den in några intäkter? Nej, inga skatteintäkter förstås – vi kan ju se på svensk svavelskatt. Den drar nästan inte in några intäkter alls för vi ser ju till att använda svavelfria bränslen och har nästan inga utsläpp. Men inte betyder det att vi kan avskaffa svavelskatten – risken finns ju då att någon börjar använda svavelhaltiga bränslen igen!
Det är intressant att se var partierna står. MP och även C är i grunden positiva till skatteväxling: att miljöskatter höjs och andra skatter sänks. Även Vänstern har en ambitiös miljöpolitik, men när det gäller bensinskatter tvekar de. V skriver i sitt ”Ekologiskt-ekonomiskt punktprogram” att ”Skatt på drivmedel är ett viktigt verktyg för att minska bilismens klimatpåverkan. Men det är också ett trubbigt verktyg som inte gör skillnad på en höginkomsttagare i storstad med god tillgång till kollektivtrafik och en låginkomsttagare i glesbygd utan tillgång till alternativ till bilen. Ska vi klara klimatomställningen behövs mer träffsäkra styrmedel utvecklas.”
Argumentet att bensinskatter är orättvist mot de fattiga är ett effektivt argument, för ingen vill ju vara emot de fattiga. Men stämmer argumentet? Ja, i USA stämmer detta statistiskt eftersom de fattigaste lägger stor del av sin inkomst på drivmedel. Men i fattiga länder – vilket ju faktiskt är de flesta länder på jorden – så använder de fattiga en mycket mindre andel av sin budget på bränsle än de rika. I fattiga länder är det bara de rika som har bil och det är de rika som har en större budgetandel för bensin. Det är en lyxvara och en bensinskatt är progressiv. Ändå används samma argument där.
I Sverige är drivmedelskatter ganska neutrala ur inkomstfördelningssynpunkt. Orättvisorna som skapas av högre skatter kan lätt motverkas genom att använda skatteintäkterna på ett sätt som gynnar låginkomsttagare. Att så verkligen sker är särskilt viktigt med tanke på de ökande klyftor som skapats när man under de senaste årtiondena gjort skattesystemet mindre progressivt.
