Folk måste få det bättre, både de på landsbygden som idag skapar stora utsläpp i jordbruket och de som skapar ännu större utsläpp i städerna genom framförallt trafiken och energislöseriet.
Ja, det där är viktigt att komma ihåg hela tiden. 70 procent av klimathotet är fossil energi och i Sverige är trafiken den stora källan till förstörelse. Just därför, och just nu, är det så oerhört viktigt att socialister vågar visa och lova mer frihet, mer möjligheter, mer rättvisa och mer gemensam trygghet.
Annars vinner förstörarna.
Ja, den där lilla procenten som tjänar pengarna på flyget, finansmarknaden, oljeproduktionen, dieslarna, soporna, miljöförstörelsen och utsläppen. Deras löfte är nämligen att allt kommer fortsätta som det gör idag och deras politik är att vi lever här och nu, varför inte njuta av det vi har.
Sverige har inte börjat ställa om. Jo, vi har beslut om att det ska göras, vi har utredningarna och vi har tekniken men vi gör det inte för att ”vi har inte råd”.
Även gröna miljökämpar, socialdemokrater och V:are kan plötsligt utbrista det där: ”Vi har inte råd” med omställningen. Vi måste backa till ett annat, fattigare samhälle med färre resor, färre varor, mindre ny teknik eftersom den står mot ”skolan eller omsorgen”.
Det där är en farlig och felaktig grundtanke (som bara kommer leda till att inget görs). Sanningen är att vi aldrig haft sådana resurser i Sverige för att snabbt ställa om till ett klimatpositivt samhälle, som nu. Offentlig sektor har runt 1 300 miljarder kronor i finansiellt överskott.
Våra banker går så bra att de på fem år har tagit ut lika mycket i vinst som ett höghastighetståg skulle kosta. Antalet miljardärer slår rekord och finanskapitalet växer rejält samtidigt som investeringar bromsas. Sverige har inget ekonomiskt problem alls att ställa om, vi har ett politiskt problem.
Ta trafiksystemet. Vi vet att det måste elektrifieras för att snabbt få bort det fossila. Vad behöver vi då?
– På motorvägarna trådar som laddar långtradarna under drift från Ystad till Haparanda. Åker långtradarna på tråd blir det rent och snabbt omställt (det går mycket fortare än att bygga ny järnväg). Givetvis kan även bussar gå på tråd och långtradarna kan faktiskt konverteras till detta utan stora kostnader (de måste inte skrotas). Pris 150 miljarder.
– Den vanliga järnvägen rustas upp och byggs ut i glesbygd för att ge samma resefrihet som städerna. Rälsbussen tillbaka! Pris 100 miljarder.
– Städerna knyts samman med höghastighetståg (gärna magnettåg) från Umeå till Köpenhamn, Oslo till Stockholm, Göteborg till Stockholm. Vi talar restider på max 3 timmar för jobb och rekreation.Övrigt järnvägsnät får då plats för långsamma tåg som kan komma fram i tid, ja även nattåg. Pris 300 miljarder.
– Elbilar, elcyklar, elbussar får publikt laddningsnät vid arbetsplatser och centrum, bostadsområden har långsam laddning över nätterna och allt finansieras gemensamt så alla har råd ”att tanka”. Pris 100 miljarder.
– Bättre elnät för att distribuera el utan avbrott. Pris 100 miljarder.
– Hamnar och vattenvägar elektrifieras för kortare inlandssjöfart för 50 miljarder.
– Elflyg på korta sträckor (Gotland, Åland) och kanske dyr vätgas på långväga.
Allt det här tillsammans handlar om en tioårig omställning av hela systemet som de flesta vet är möjlig med befintlig teknik, men som påstås vara ”dyrt”. Det är därför politiken handlar om att ”marknaden” ska lösa det här. Lite bidrag för att peppa konsumenter ska ”få fart” på det hela. Men problemet är att vi inte har femtio år på oss att ställa om. Vi har max 10 år.
Det är därför det offentliga måste genomföra investeringarna och det är därför det är så lätt. Offentliga investeringar i infrastruktur ger jobb (inte spekulation) det ger stadiga återbetalningsflöden, skapar inte tokinflation och ger ökad frihet för alla i resefrågan. Och pengarna har vi redan. Vi behöver varken låna eller höja skatt. Det räcker med att AP-fonderna slutar putta in 125 miljarder per år till börsen och istället låter staten använda dem mot ränta.
Vill vi öka farten så lånar staten, det kostar i princip inget nu. (Idag försöker staten betala tillbaka gamla lån, men ingen vill ha pengarna, långivarna vill hellre ha ränta. Så finansdepartementets ”avbetalningar” hamnar på ett räntelöst konto hos riksgälden, det vill säga vi bygger idag upp ett gigantiskt kassavalv a la Joakim von Anka, där pengarna inte gör någon nytta alls.)
Så varför sker inte det här? Vi har råd, vi behöver det och varken EU eller världen kommer att säga nej. Istället diskuterar S – även vänsterkrafter – utifrån en ekonomisk teori där det offentliga måste ”spara”. Bygger man tåg, har man inte råd med sjukvård eller bostäder eller jämlikhet. Man diskuterar ekonomi som en fixerad årlig summa av kostnad och inkomst och det är den ultimata segern för nyliberalismen för då blir politiken verkligt maktlös.
Än värre blir det om radikala debattörer ställer stad mot land. Att skapa klimatsmart trafik i städer gynnar alla, liksom gratis elbusstrafik i glesbygd även gynnar staden. Eftersom vi löser klimathotet och ökar allas frihet.
Och ja, vi har tekniken på vår sida. Gammal teknik ihop med ny energiteknik.
Vi på ETC bygg skapar nu hyreshus som konsumerar lika mycket el (som dessutom görs på taken) för 40 personer som en eluppvärmd villa gör av med. Det är en klimatpolitik på riktigt. Det är möjligt att bygga rent, resa rent och dessutom sprida den friheten så alla får råd.
Vill vi lösa klimathotet måste vi öka friheten.
Rädda socialister är en dålig idé.
Det blir varken omställning eller jämlikhet av det.
Fotnot: Beräkningarna kring hur mycket de olika klimatinvesteringarna skulle kosta har gjorts utifrån siffror från Trafikverket, Svensk energi och forskning av Mats Alaküla professor i industriell elektroteknik och automation vid Lunds universitet.