BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Här kommer slutet av året som en hälsosam befrielse; nu går det inte att proppa in mer, för det är faktiskt över, och man får bara leva med sina begränsningar. Nu släpper vi det här.
Men inte riktigt än! En genomgång av Göteborgs Fria Tidnings utmärkta rapportering ger ändå över 30 gräsrotsprojekt som pågår eller har pågått under året. Och plötsligt framträder staden som en puttrande gryta av kampvilja snarare än som ett öde skepp. Här finns liv! Några av projekten har dessutom nått oväntade framgångar. Ett exempel är kampen för att stoppa försäljningen av allmännyttan i Rannebergen, vilket ETC Göteborg var först med att avslöja detaljer om. Efter genomtänkta och lokalt organiserade protester gick Victoria Parks förhoppningar om att slutföra affären under 2017 i stöpet. Frågan har återremitterats för att utredas vidare. Den viktiga delsegern i kommunfullmäktige hade aldrig kunnat vinnas utan de boendes arbete och engagemang – protesterna gav främst V, som motsatt sig försäljningen hela vägen, vind i seglen och satte press på andra partier att backa. Liknande protester pågår kring spekulationsrenoveringar av Vita Björn och Långängen, där boende motsätter sig oskäliga hyreshöjningar, på en bostadsmarknad som redan spekulerats upp till samhällsfarliga nivåer. En riktig rysare som kommer fortsätta under 2018. Inflytande och skäliga hyror är ingen liten sak att förlora.
En annan framgång står olika asylrättsgrupper för – genom att närvara vid utvisningar, sittstrejka och genom flertalet manifestationer samt opinionsbildning har man tillsammans med andra aktivister från hela landet, lyckats lyfta frågan rakt upp till den rikspolitik som mest velat undvika alltihop. I skrivande stund håller de rättsmedicinska åldersprövningarna på att segla upp som en skandal av grav magnitud, samtidigt som samtal om åtminstone en delvis amnesti tycks fortgå. Men framförallt har man, trots utbredd åtstramningsretorik och fientliga SD-vindar, visat ovillkorlig solidaritet med dem som kämpar för vår delade värdighet. Den etiska dimensionen i detta är hisnande och ger hopp för alla oss som vill leva i en värld där vi kan se varandra i ögonen och oss själva i spegeln.
Trots, eller kanske på grund av, utredningar om strejkrätten och APMt:s linje att säga upp fastanställda hamnarbetare för att dagen efter återanställa dem som timvikarier eller via bemanningsföretag, har stöd- och solidaritetsmanifestationer för Hamnfyran dragit stor publik. Det är illa i Hamnen men efter år av tveklöst stöd i allt från hbtq-frågor till vårdpersonal som kräver bättre arbetsvillkor, finns en bred uppslutning kring frågan om hamnarbetares inflytande och villkor. I Göteborg genomfördes även en solidaritetsaktion till stöd för Stockholms sopåkare. Trots svartmålning av arbetande människor återstår det faktum som arbetsgivarorganisationerna gärna inte nämner under pågående konflikter; personal är inte utbytbar hur som helst. Även så kallade enkla jobb tar lång tid att lära sig, och arbetsgivare är beroende av kunniga anställda och av deras skyddsarbete.
Det har skett protester mot nedskärningar av allmänningar och välfärd; observatoriet i Slottsskogen, biblioteket i Balltorp, samt besparingar inom socialtjänsten i Majorna-Linné. Det pågår kamp för en simhall i Kortedala-Bergsjön, under parollen att simkunnighet inte får vara en klassfråga. Vi har sett två breda sorgetåg mot våld i Angered och Lövgärdet, där boende krävt social hållbarhet som en del av lösningen på problemen. Två manifestationer för bättre vård och bättre arbetsvillkor inom vården. Samt miljö- och fredsaktioner, nätverk för flyktingmottagning och social hållbarhet, ett alternativt EU-toppmöte, en samling för palestinska fångars rättigheter och sist men inte minst ett otal antifascistiska demonstrationer, ibland spontant hopdragna under NMR:s närvaro, ibland i ett envetet vaktande av Järntorget.
Listan är lång och svåröverblickbar, men inget arbete pågår i ett vakuum, allraminst det mot fascism. Det är även en av anledningarna till att, trots otaliga försök från högern att misskreditera arbetet, rekordmånga samlades vid Heden för att protestera. För plötsligt händer det, man når en kritisk massa. Den enorma uppslutningen talade sitt eget tydliga språk, och överträffade alla förhoppningar. Luften har varit lättare att andas sen dess.
Göteborgare har anledning att vara mycket nöjda över sitt arbete under året, och för mig blev det överväldigande att se bredden i över 30 gräsrotsprojekt samlade på en lista, kanske det mest värmande under hela 2017. Det bringar hopp om att överta initiativet från dem som verkar för ett auktoritärt och slutet samhäle.
Tack till alla som organiserat, arbetat, deltagit, diskuterat och visat sitt stöd. Och gott slut – det förtjänar ni!
