BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS

Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8

Samlar in avfall från hushåll och lantbruk och även andra företag, rötar det i särskilda biokammare och använder den skapade gasen till att köra i första hand bilar.

Men är inte det bra? Om vi bortser från klagande grannar (biogasproduktion skapar alltid en doft som inte är så trevlig – liksom allt rötande) så är det en resurs som är lokal, ger inkomster i stället för utgifter åt kommunen och löser en del avfallsproblem.

Det kan vara bra, men det kan också vara en riktig återvändsgränd som måste diskuteras.

Problemen är flera.

VAD HÄNDER MED AVFALLET

Biogas skapas av ruttnat organiskt avfall. När man rötar något så uppstår alltid giftiga gaser som här omvandlas till en gas vi kör bilen med. Men vid produktionen kvarstår en rest som man inte riktigt har velat diskutera. Avfallsresten läggs idag ut på åkrar och kallas för gödsel.

Men – vilket ETC:s artikel visar – det kan finnas stora faror med det här. Tyska erfarenheter – som är mångåriga – pekar på en förstörd matjord, andra rapporter pekar på rentav cancerogena substanser som vi inte vill ha i jorden.

Om det här var en produkt skapad av annan energi (som konstgödsel) så skulle man aldrig acceptera en spridning på åkrarna utan bättre analys och forskning. Men eftersom det är en restprodukt som annars ändå riskerar spridas (ruttnande avfall hamnar ju nånstans, det försvinner inte av sig själv) så verkar intresset för att granska det man lägger ut vara låg. Och det är farligt och kan ge biogas en backlash som blir mycket dyr för kommunerna och andra producenter.

UTSLÄPP HÄR OCH NU

Det andra problemet är att biogas inte alls är utsläppsfri. Den släpper i princip ut lika mycket växthusgas från din bil som den fossila gasen. Skillnaden – som gör att man räknar den som klimatvänligare – är att avfallet ändå skulle ha gjort det om det inte användes. Men det är inte korrekt om avfallet i stället kan användas på annat sätt som inte skapar samma metanutsläpp och andra växthusgaser. 

Och det finns det.

Om kommuner i stället fermenterar det organiska avfallet får man bra näring till de lokala bönderna som kan förstärka sina matjordar och lagra klimatutsläpp (framför allt CO2) i själva jorden.

Jämfört med att använda avfallet utan utsläpp blir biogasen då en klimatbov.

Den här tekniken har funnits lika länge som biogas, men den har inte lanserats då den saknar de ekonomiska vinsterna som biogasbranschen jagar.

Idén att ersätta diesel och bensin med biogas har varit för lockande, även om livscykelanalysen inte är klar.

EN ÅTERVÄNDSGRÄND?

Risken finns att biogas, precis som biodiesel (HVO till exempel) blir en återvändsgränd för omställningen. I stället för ren eldrift övergår kommuner till en kortsiktigt lönsam gas.

Men den här återvändsgränden blir extra dyr om det visar sig att det faktiskt utvecklas bättre användning av det organiska avfallet.

Sen är det viktigt att förstå att biogas aldrig kan ersätta oljan. Det finns alldeles för lite avfall, vi pratar om några procent av trafiken, inte om en lösning.

Men visst finns det nischer där biogasen kan ha en bra funktion. Att driva lokala reservaggregat där det inte finns annan lösning till exempel.

Eller att stödja bönder genom konvertering av gamla traktorer till några års gasdrift innan de elektrifierade varianterna slagit igenom helt.

Men viktigast av allt är att Biogas Sverige vågar ta diskussionen och att forskningen genomför seriös livscykelanalys på avfallet och vad det är vi häller på våra åkrar på lång sikt. När man investerat någon miljard i en ny avfallsanläggning är intresset att kritiskt granska det hela kanske inte så stor.

Men viktig, just därför.

PRENUMERERA PÅ ETC HELG

Den här artikeln kommer från veckans ETC Helg.
Vill du prenumerera för under 16 kronor numret?
Här kan du teckna en prenumeration.