Politiker, höjdare, journalister och lobbyister hänger i Visby under en vecka varje år. Almedalsveckan. Det är ett politiskt jippo för landets elit och deras följare, en vecka som allt mer också blivit lobbyisternas marknad. Veckan har ihop med privatiserade, individualistiska och kommersialiserade valkampanjer som börjat lika presidentvalskampanjerna i USA i praktiken blivit en del av Sveriges avdemokratisering.
Almedalsveckan bygger också på att media spelar sin roll och genom sin rapportering förmedlar varje uttalande, hur tamt eller galet det än är. ”Alla” måste vara där – samtidigt som de flesta människor i Sverige absolut inte har några möjligheter att ta sig dit eller att delta på något sätt.
För elitens jippo i Almedalen har mycket lite med den vanliga svenskens verklighet att göra. Det är långt från bilbränder, långt från skjutningar och nedlagda polisutredningar om inbrott och stölder. Långt från rasism, överfall och mordbränder riktade mot samhällets allra fattigaste. Arbetslöshet, bostadslöshet samt nedskärningar i skolan och vården förekommer bara i politikernas, och lobbyisternas, välformulerade säljbudskap som i allmänhet dock saknar reellt innehåll. Det är bara grannlåt som smyckar deras nyliberala floskler.
Almedalsveckan är därför helt ointressant för en vanlig hederlig svensk. De flesta människor i Sverige har ingen möjlighet att påverka någonting som sägs i Almedalen. För Almedalsveckan handlar om politik för och med eliten och deras närmaste. Inte politik för folket. Inte om demokrati. Utan om en försvagning av demokratin.
I takt med att demokratin urholkas växer också extrem nationalism, fascism och rasism på många håll i Europa, så även i Sverige. Islamofobi och antisemitism växer i ett Europa som borde veta bättre. Men eliten i Almedalen låter sig inte påverkas. Lobbyisterna, politikerna, makthavarna och journalisterna låtsas som det regnar. De verkar leva i en alternativ verklighet. En alternativ verklighet som ger utrymme åt rasisters och fascisters skeva verklighetsbild. För när politiker och andra makthavare lämnar vanligt folk i sticket tar rasister och fascister över.
Det finns dock ett annat sätt att arbeta med politik. Det sätt som Syriza-regeringen i Grekland använder. Ett sätt som stärker demokratin i stället för att försvaga den. De håller sina vallöften och låter vanligt folk säga sitt i en folkomröstning. De följer folkets vilja och lyssnar på den vanliga människan. Deras politik leder till en bättre demokrati, en fördjupad demokrati.
Svenska politiker borde lära av Syrizas politiker. Lära sig att lyssna på folket. Almedalsveckan är motsatsen. Den är ett nyliberalt propagandajippo där samhällets elit och deras budbärare kan frottera sig. Veckan borde läggas ner. För demokratins skull. För folkets skull.
Radikala partier borde inte vara stolta över att ha ”en egen dag” under Almedalsveckan. De borde i stället skämmas, för de borde inte ens vara där.