Han är optimistisk, visionär, aggressivt fördelande. Han ser möjligheterna: ”Ojämlikheten är inte ekonomisk eller teknisk, den är ideologisk och politisk.” Vi väljer ojämlikheten. Men det betyder att vi lika gärna kan välja bort den, formulera ett annat samhälle.
Han vill avskaffa miljardärer. Bara en sådan sak. Du får bli rik, men du får inte bli vulgärt rik. Miljardärer gör nämligen ingen nytta.
Och han vill begränsa aktieägandet i företag.
Och införa en progressiv förmögenhetsskatt.
Det här kallar han deltagande socialism.
Ett fint begrepp, inte sant.
Speciellt tilltalas jag av att han föreslår en obligatorisk utbetalning till alla franska medborgare när de fyller 25 år. Det handlar inte om småpengar heller, utan om 120 000 euro (1,3 miljoner kronor). Möjligt tack vare radikal fördelningspolitik.
Det här är ingen ny tanke.
Redan på 1700-talet lanserade Thomas Paine något liknande och sedan dess har många ekonomer haft liknande förslag. Till exempel britten Anthony Atkinson som i sin ”Inequality: What can be done? (2015) vill finansiera en sådan här arv-åt-alla-lösning genom progressiv beskattning på såväl inkomster som arv.
Han, som gick bort häromåret, har fungerat som mentor för Piketty. Det märks. Atkinson föreställer sig 10 000 pund (120 000 kronor) den dag du blir myndig. Oavsett bakgrund, oavsett dina föräldrars ekonomiska situation. Piketty lyfter det till nästa nivå.
Men kanske går det att skruva ytterligare ett varv?
Vi har inte bara skandalösa ekonomiska orättvisor att korrigera.
Vi har dessutom klimatkrisen.
Jag tänker så här.
Självklart ska Sverige betala ut 1,3 miljoner kronor till alla svenskar som fyller 25 år.
Rakt in på kontot.
Tack, staten!
Och det är fullt möjligt. Inte ens svårt.
I år fyller, grovt räknat, 120 000 svenskar 25 år. Ska varje individ få 1,3 miljoner kronor, kommer staten i år att behöva betala ut 15,6 miljarder kronor.
Sverige avskaffade arvsskatt år 2005. Därmed är Sverige ett av få EU-länder som helt saknar arvsskatt. För den som minns var den skatt som tidigare fanns dubbelt progressiv: högre skattesats för stora arvslotter, högre skattesats för ej närstående arvtagare. 2004 kom 2,6 miljarder kronor till staten via arvsskatten.
Sverige har heller ingen förmögenhetsskatt, den försvann 2007. I och med det gick staten miste om sex miljarder kronor (2006).
Idag skulle inflödet från både arvs- och förmögenhetsskatt vara betydligt högre. Det som totalt gav nästan åtta miljarder kronor för ett decennium sedan skulle garanterat täcka upp för samtliga 25-åringars framtidsbidrag år 2019.
Med korrigeringar skulle det räcka med beskattning av arv eller förmögenhet, inte både och. Om vi förut hade förmögenhetsskatt på 1,5 procent över 1,5 miljoner kronor (eller över tre miljoner för sammanboende), kan det ju vara läge att diskutera en höjning. En rejäl sådan.
Nu finns det ingen aktuell statistik över svenska förmögenheter, men det sista året med statistik – 2007 – hade 139 528 svenskar en nettoförmögenhet på över fem miljoner kronor, och den rikaste tiondelen hade då nästan 3 800 miljarder kronor i förmögenhet.
Och då har vi inte tagit det här med Sveriges generöst låga beskattning av kapitalinkomster.
Eller slopandet av värnskatten.
Nej, det går ingen nöd på Sveriges rikaste.
Självklart finns det drygt 15,6 miljarder kronor att hämta.
Men klimatkrisen måste bromsas.
Alla ekonomiska reformer utan sådan effekt är faktiskt meningslösa.
Så varför inte uppdatera Pikettys modell.
Staten ska ställa gröna ultimatum. Under tio år, mellan att du är 25 och 35 år, kommer ditt framtidsbidrag att villkoras med att du visar hänsyn gentemot kommande generationer.
Varje flygresa drar 300 000 kronor från dina 1,3 miljoner kronor.
Köper du en fossilbil dras 600 000 kronor.
Det här regleras med din deklaration.
Politiken famlar efter både morot och piska för att skapa snabb omställning, för att fördela ansvaret mellan inkomstgrupper, för att hitta kraftfulla styrmedel.
Så, varsågod.
Efter ett decennium kan ditt nettobidrag vara allt mellan 1,3 miljoner kronor och 0 kronor. Beroende på hur du väljer att leva. Destruktivitet kostar.
Ja, vi kan laborera med beloppen.
Men visst är det spännande.
En mäktig reform för både rättvisa och klimat.