Tilltalsnamnet är Peter och han agerar i den förtroendebransch som heter politik. Han har det ärofyllda uppdraget att vara Sveriges försvarsminister. Han är bra på något så ovanligt inom politiken som att vara extremt offensiv på ett defensivt sätt. Han kan låta simpel krigsretorik låta mjuk och fin och trygg. Hans stabila kroppsform, trygga sävliga dialekt och vänligt trumpna uppsyn tycks till och med få garvade journalister att sätta följdfrågorna i halsen.

Kort sagt: Carl Anders Peter Hultqvist är en livsfarlig politiker.

KOM TILL BOKMASSAN !

ETC och Leopard arrangerar 29 och 30 september Bokmassan (Heden, Göteborg). Massa författare, massa böcker – och inga högerextremister. All information: www.ETC.se/Bokmassan

När han är färdig har Sverige blivit medlem i Nato, accepterat kärnvapen och själv lär han som tack blivit dekorerad av USA:s väpnade styrkor genom att hedras med Legion of Merit. Vilket för övrigt redan Sveriges ÖB blivit.

Med detta sagt kan också konstateras att Peter Hultqvist på många sätt är en lysande politiker. Hans knockoutvinst består i att han sitter kvar som försvarsminister sedan borgarna snubblat på sig själva, insett att något bättre försvarsminister är Peter Hultqvist skulle man inte själva kunna plocka fram.

Han poängvinst hänger ihop med det arbete han utfört sedan den dag han blev chef för Försvarsdepartementet – då han också blev Högkvarterets högra hand och Stefans Löfvens högra förtrogne.

Peter Hultqvists senaste triumf är att den regering som varit aktiv för att få fram en FN-resolution om kärnvapenförbud plötsligt kovänder och via en utredning avser att ta beslut om att inte ratificera det man själva arbetat fram. Frågan var i utrikesministerns ägo ända tills Peter Hultqvist stabilt ställde sig i strålkastarljuset med trygg röst, vänligt trumpen uppsyn och stabilt kroppsspråk. Temat var att vi inte älskar kärnvapen men lite kärnvapen får vi allt tåla om vi ska kunna skydda oss mot ryssen.

Och miljöpartisterna i regeringen höll tyst. Det där med rötterna i fredsrörelsen vill man helst glömma. Partiets försvarspolitiske talesperson lär hänga mer med Försvarsdepartementet och Högkvarterat än med Svenska freds, Läkare utan gränser och Sipri.

Hur var det nu regeringen tyckte innan Peter Hultqvist satte ner foten? Jo, så här skrev man efter beslutet i FN:

"Det är en mycket betydelsefull process som nu gått i mål… Arbetet för en kärnvapenfri värld är viktigare än någonsin och en konvention som förbjuder kärnvapen är ett viktigt steg på vägen… För svensk del har det därför varit naturligt att aktivt delta.”

Nu ska man alltså via en utredning komma fram till att processen gått i fel mål, att en konvention som förbjuder kärnvapen är ett snedsteg och att det den svenska aktiviteten i frågan inte var så naturlig som man kunde tro.

Förresten kan man ju alltid skylla på att de borgerliga inte är så förtjusta. Och, om vi nu skall skrapa lite på ytan, så tänker sig ju Stefan Löfven, Jan Björklund (L) och Annie Lööf (C) att bilda regering efter valet. Med eller utan Gustav Fridolin och Isabella Lövin (fler än två statsråd lär MP inte kunna få i sådan regering).

Peter Hultqvist har genom sin politiska kompetens således krattat manegen under sin första mandatperiod som försvarsminister. Under nästa mandatperiod – det är min övertygelse – kommer vi från samma manege höra hans trygga röst meddela att Sverige redan har så mycket samarbete, på alla plan, med Nato att det inte vore seriöst att förneka betydelsen av att också sitta med vid bordet där besluten tas. Det har väl alltid varit socialdemokratisk politik att ta ansvar…

Om han redan då blivit dekorerad av USA:s väpnade styrkor genom att hedras med Legion of Merit eller om detta får vänta tills han hamnat i en annan roll låter jag var osagt.

Däremot låter jag inte vara osagt att den som motsätter sig svenskt Nato-medlemskap nog på allvar bör fundera på hur man lägger sin röst i nästa val. På samma sätt som miljöpartister bör fundera på vilken ledning man vill ha. Risken att fungera som nyttig idiot medan Sverige stilla och försynt glider in i Nato är uppenbar.