Jag menar, vi talar inte om Karolinska sjukhuset, vi talar om fler än 1 000 sådana sjukhus. Pengarna borta. Var tog de vägen?
Det är som alltid en enveten frågvis person som ligger bakom hela denna historia. Mark Skidmore, en ekonomiprofessor i USA, sitter på ett möte och hör att försvarsdepartmentets granskningskommitté 2015 hade hittat 6,5 biljoner dollar som man inte kunde hitta orsaken till. Det var kostnader som inte fanns registrerade någonstans. Eftersom världen har svårt att skilja på miljoner, miljarder och biljoner så trodde Skidmore att han hört att 6,5 miljarder dollar var icke bokförda år 2015. Nio nollor i stället för tolv. Allt annat vore omöjligt för det skulle isåfall betyda att Pentagon inte kunde redovisa kostnader större än hela Storbritanniens BNP.
Men det visade sig vara sant. 6,5 biljoner dollar, alltså 6 500 miljarder dollar. Under ett enda år.
Och låt oss då komma ihåg att USA:s officiella militärbudget är – enligt Sipri – 611 miljarder dollar år 2017.
Pentagon hade alltså tappat bort kvitton på tio gånger så mycket.
Skidmore började då undersöka tidigare rapporter (tillsammans med Catherine Austin Fitts) och upptäcker att regeringsdokument visar att 21 000 miljarder dollar inte kunnat redovisas av försvarsdepartementet, bostadsdepartementet och stadsutvecklingsdepartementet mellan åren 1998 och 2015.
Summan är så obegripligt stor att den skuggar allt.
Jag läser detta på en amerikansk vänstersajt som heter Thruthdig och det ger ju anledning till viss försiktighet. (Amerikanska vänstersajter är väldigt alarmistiska och ofta mer än lovligt konspiratoriska. Å andra sidan har de historiskt haft mer anledning att vara det än många andra.)
Men Thruthdig hänvisar till den borgerliga ekonomitidningen Forbes och det visar sig snart att den tidningen verkligen skrivit om saken och berättar att ”Department of Defense Office of Inspector General” faktiskt redovisat detta. Sedan handlar berättelsen om hur dessa dokument försvinner från departementets webb för att senare hamna på olika undersidor, men till slut läggs de ut av Forbes på egna servrar.
Historien handlar alltså om en skuggbudget mycket större än den verkliga. Forbes berättar att den verkliga budgeten för försvaret, alltså den som kongressen beslutar, bara var på 120 miljarder dollar år 2015 medan dessa icke redovisade utgifter alltså var 54 gånger större. (Sipris beräkningar är högre än de kongressen redovisar.) Undersökningen av departementets egna revisorer visar att 170 poster finns oredovisade och de står för 2 100 miljarder dollar. Transaktionerna har inte förklarats. Ingen redovisning om varifrån pengarna har kommit eller vart de gått.
De är ju inte beslutade någonstans i någon budget.
Forbes ställer den enkla frågan om vad pengarna används till och vem som får betalt från dem och för vilken tjänst?
Tidningen får givetvis inget svar.
Man uppmanar senatens budgetkommitté att undersöka saken.
Man lovar återkomma med mer material.
Sedan… Inget.
En film? En fantasi? Nej, världens största story som bara försvinner i ingenting för vem ska kunna ta reda på sanningen och vem tjänar på att den berättas. Det är som att läsa en roman av Kafka men utan skalbaggens absurda logik. (Ja, du vet, berättelsen om den unga mannen som blev förvandlad till en skalbagge till föräldrarnas stora sorg. Föräldrarna försöker sedan förneka det som hänt och det slutar inte bra.)
Det finns ett gigantisk svart hål av utgifter runt framför allt Pentagon i USA och noggranna revisorer har visat de ”icke redovisade utgifterna” som om det var slarv med kaffekassan på kontoret.
17 000 miljarder dollar satsade världens stater på att rädda finanssystemet efter krisen 2009. Detta enligt IMF. Det är 140 000 svenska miljarder.
Den summan – som är gigantisk – har jag många gånger använt och jämfört med de 155 miljarder dollar hela världen samma år satsade på att rädda världen med klimatinvesteringar. Staterna räddade bankerna, men inte framtiden.
Men vad ska man då säga om borttappade 50 000 miljarder svenska kronor på ett år i bara ett försvarsdepartement? Hur ser det ut i andra länder?
Är det verkligen pengar vi saknar för att göra det vi måste?
Eller är det bara lite sämre bokföring vi behöver för att få loss de där pengarna som kan rädda allt?