På sommaren kryper lokalsamhället närmare inpå. Man semestrar och tar det lugnt, kollar hur mycket gräslöken växt och sneglar mot himmeln undrandes om man kommer att hinna klippa gräset. Är det badväder eller inte? – Naej, det får bli en utflykt. Bergslagen bjuder ju på en rik flora av intima kulturevenemang och små och mysiga fikaställen. Den som lägger manken till att åka på utflykt i trakterna kring Hällefors, Kopparberg, Nora och Lindesberg hittar alltid guldkorn och kulturglimtar. Kaféer, loppisar, gallerier, hembygdsgårdar... Det som på ytan ser tomt och glest ut är i själva verket ett myller av verksamhet och människor som skapar fina saker. Människor som vill dela med sig av det de gör eller har till andra. När glädjen att dela med sig regerar skapas en känsla av sammanhållning och öppenhet. Främlingsfientligheten känns långt borta. Känslan av närhet och enkelhet blir en kvalitet som är svårare att hitta i staden.
Jag har under några år tillsammans med många andra själv fått vara med och skapa ett av dessa intima kulturevenemang. Bergslagens största bokloppis i Södra Hyttan Hjulsjö. För femton år sedan började det med ett par pallar böcker som ett bokförlag ville slänga. De blev till bokskulpturer och samtidigt växte en hyllkilometer med begagnade tjugokronorsböcker fram. Ett kafé behövdes, sedan en musikscen och nu senast ett nystartat konstgalleri, allt beläget i det för nya ändamål restaurerade hyttområdet. Förra året genomfördes teaterföreställningen Bergslagsdansen och i år går kulturfesten Hyttdreva Bergslagen av stapeln i helgen.
Många människor har använt många timmar under många år för att skapa allt detta. Ideellt. Annars är det sådana här saker omöjliga. Ibland, när det känns motigt och besvärligt brukar frågan drabba mig: Varför gör man det? Vad är det som driver alla människor häromkring att göra alla galna, fina och fantastiska saker? Ofta dessutom utan någon tanke på försörjning eller annan större ekonomisk vinning. Detta stämmer ju inte riktigt med berättelsen som ofta berättas av etablissemanget högerut, och ibland även av vanliga människor, att det alltid är de ekonomiska vinningsmöjligheterna som är utgångspunkten för de mänskliga drivkrafterna i vårt samhälle. Kanske är det här i periferin som man tydligast ser att detta inte riktigt stämmer. De intima kulturevenemangens Bergslagen måste förklaras på ett annat sätt. Drivkrafterna är ju att man vill göra något kul, mötas, utmanas, inspireras och bara ha det bra. Att utveckla sitt lokalsamhälle. Och så vill man ju ge något tillbaka som man själv fått uppleva på andra ställen. Därför känns panelsamtalet om glesbygdens framtid som planeras i morgon lördag under Hyttdrevan så angeläget. Och vart passar det bäst att göra det om inte under en kulturfestival som vill manifestera mångfalden i Bergslagen med rootsmusik från olika delar av världen och servera världens mat och lokala drycker! De dystra färger som Bergslagen målas i när det handlar om utveckling behöver ifrågasättas.