Det här är inga nyheter för politiker som Ylva Johansson. I tio års tid har Socialdemokraterna funderat över hur Sverige ska klara välfärden när befolkningen blir allt äldre, säger hon i intervjun med Dagens ETC.

Att hennes parti nu samtidigt gör allt för att stoppa unga människor på flykt från att ta sig hit ter ser minst sagt motsägelsefullt. Frånsett vårt humanitära ansvar är den nuvarande flyktinginvandringen på lite längre sikt i själva verket en välsignelse för svensk ekonomi.

Mottagandet innebär stora utmaningar för bostadsbyggandet och integrationen, men sett utifrån historiska erfarenheter finns all anledning att vara optimistisk. Förra veckan presenterade SCB rapporten "Arbetsmarknadssituationen för migranter och deras barn 2014", som visar att sysselsättningsgraden för utrikes födda är 67,8 procent idag. Motsvarande siffra för inrikes födda är 83,1 procent, vilket fick många att haka på slutsatsen att Sverige är ”sämst i Europa på integration”. Från höger hörs också de som påpekar att det är stor skillnad på arbetskraftsinvandring och flyktinginvandring vad gäller benägenheten att få fler i jobb.

Men för den som orkar studera SCB:s siffror lite närmre framträder en annan bild av integrationen i landet. Sysselsättningsgraden bland utrikes födda i Sverige är till att börja med högre än vad den är för inrikes födda i hälften av EU-länderna.

I Sverige är andelen arbetskraftsinvandrare bland de utrikes födda dessutom näst lägst av de jämförda länderna, knappt 10 procent. I Österrike är motsvarande siffra 25 procent, trots att de har lägre andel utrikes födda i jobb än Sverige.

Enligt Arbetsförmedlingen har utrikesfödda i själva verket stått för 75 procent av ökningen av sysselsättningen i Sverige de senaste tio åren, drygt 240 000 personer. Och enligt deras senaste prognos kommer de att stå för hela ökningen fram till år 2025.