För lite mer än 50 år sedan kom det första p-pillret. Det var nära att det inte skulle släppas ut på marknaden på grund av biverkningar. Argumenten om biverkningarna lindades in med moralism, men det stoppade inte kvinnorna från att utverka rätten att bestämma över sina egna kroppar. De menade att den lilla asken var deras befriare från oönskade graviditeter. Och så har det varit under dessa år. Men det har inte varit smärtfritt.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det du läser?
Swisha en peng till: 123 148 087 0
Det är inte konstigt att rubriker som "Allt fler nobbar p-piller och vill istället ha ett hormonfritt preparat" dyker upp med jämna mellanrum. Det konstiga är när man går till en barnmorska som aktivt förespråkar p-piller utan att tveka. Barnmorskorna berättar inte om biverkningarna.
Om hen går in till barnmorskan och säger: ”Hej, jag har svår mensvärk”, så får man ett paket p-piller. Eller, som när jag var 18 år och ville ha preventivmedel. Det första barnmorskan sa var ”prova detta piller i minst tre månader. Om du inte tycker om det, så prova detta piller istället”. Efter en månad gav jag upp. Jag stod inte ut med mig själv och satte in en p-stav i armen istället. Det blev inte bättre. Humöret var minst lika jobbigt som innan och jag gick upp i vikt. Snabbare än vad jag själv trott. Barnmorskan hade sagt att risken fanns och jag bara behövde ”tänka lite extra”.
Det finns värre historier. 2014 samlade ETC in läsarnas upplevelser av p-piller. Anonym, 29 år skriver: ”När jag ser tillbaka på det känns det som att jag blivit berövad mina tonår på många sätt ...”. Sara skriver: ”Medan jag tog pillren bara utgick jag från att felet låg hos mig, men förstår nu att det var pillren”. ETC samlade in dessa historier för att ett forskningsprojekt startades för att motbevisa p-pillrens påverkan på humör, fysik och sexlust. Denna studie omfattade drygt 200 personer. 24 procent av dessa vittnade om ökad ångest och humörsvängningar.
Jag gav upp p-staven efter tre månader. Det har gått två år sedan jag slutade med hormonella preventivmedel. Ångesten och humörsvängningarna finns kvar. Min mens är inte längre regelbunden. Vi vet alla hur viktig mensen är. Mens är trygghet. Mens är ett bevis för en frisk kropp och för att man inte är gravid. För mig har mensen blivit en god vän som inte kan vara där för mig längre. Jag kan inte förlita mig på min mens, men när den väl kommer blir jag överlycklig.
Varför skriver jag om detta? Jo, för det manliga p-pillret har inte kommit till marknaden. Läkemedelsföretagen säger att det inte finns en marknad. Marknaden finns, men det finns högra krav på det manliga p-pillret. Det manliga p-pillret ska vara biverkningsfritt.
Det här är orättvist. Det kvinnliga p-pillret har funnits i mer än 50 år och biverkningarna är de samma då som nu. Men vi får bara leva med dessa biverkningar och höra att de är överdrifter. Skönt att män ska få gå runt med sina p-stavar utan finnar eller humörsvängningar.
