Ledare: Överstatlig högerextremism hotar freden

Det finns gudskelov ett starkt motstånd mot främlingsfientligheten som härjar i vårt samhälle. Det kunde vi se i EU-parlamentsvalet. Motreaktioner finns i hela Europa och bakom rapporterna om nazisternas och rasisternas framgångar finns minst lika stora vänsterframgångar. Ett exempel är det grekiska vänsterpartiet Syriza som kammade hem en jordskredsseger som landets största parti, 26,6 procent. Det nazistiska partiet Gyllene gryning som oftare beskrivs gällande Grekland fick i jämförelse bara 9,3 procent. I Östeuropa backade ett antal högerextrema partier kraftigt. Vänsterframgångar syns också i exempelvis Spanien, Portugal, Irland, Nederländerna, Finland och Sverige. Men om detta berättas det inte så mycket i våra medier. Man kan undra varför.   

I stället är det påtagligt hur EU-valresultatet de senaste dagarna har använts av olika aktörer för att försöka stärka vissa partier inför det kommande valet i september. Tydligast är kanske miljöpartisternas EU-fori där de framförallt i de större städerna har passerat både moderater och sossar i antalet röster. Det är också glädjande att se hur Fi:s anhängare äntligen känner att de är något att räkna med även i inrikespolitiken. Vänsterpartiets framgång var inte lika stor men ändå en viktig signal på en bred vänstervåg. Socialdemokrater och moderater ligger lågt med sina valresultat, motgångar vill man nog inte skylta med. Ett kul undantag är min ledarskribentkollega i ETC Bergslagen socialdemokraten Susanne Grundström. Hon gjorde förra veckan ett tappert försök att rida på vänstervågen genom att påpeka att hennes eget parti är störst i Hällefors. Hon undvek så klart att nämna den socialdemokratiska tillbakagången lokalt med över 4 procent. (Valdeltagandet i Hällefors var lägst i hela länet med cirka 37 procent) Det var inte heller läge att nämna att man i lokalpolitiken samarbetar med EU-valets största förlorare Moderaterna. En socialdemokratisk vilsenhet som tyvärr även syns i grannkommunen Nora. 

Med detta sagt vill jag inte förminska oroväckande tecken i Europa. De rasistiska partierna växer. När nazistiska partier väljs in i demokratiska val syns parallellerna ännu tydligare med 1930-talets Tyskland. Konsekvenserna den gången blev Hitler, andra världskriget och förintelsen. EU-anhängarnas enfaldiga tal om EU som ett fredsprojekt känns nu ännu mer apart när vi har nazister i Europaparlamentet. En ”överstatlig högerextremism” är ju fredens och jämlikhetens stora hot. Nationella fronten i Frankrike har ensamt fler parlamentsledamöter än hela Sverige tillsammans. Konsekvenserna av EU:s ekonomiska politik skapar krigsliknande samhällstillstånd. 

I Sverige fick det främlingsfientliga järnrörspartiet Sverigedemokraterna 9,6 procent av rösterna. Siffrorna på vissa orter i Bergslagen var betydligt högre. Jag tänker på Storå, Vedevåg och Gusselby i Lindesbergs kommun liksom Ställdalen och Hörken i Ljusnarsbergs kommun. Betyder detta att rasismen är så utbredd på dessa platser som det ibland framställs i medierapporteringen? Det tror jag inte alls. Men det visar ett tydligt missnöje med sakers tillstånd. Stora delar av Bergslagen härbärgerar en förtvivlan över hur den nu förda högerpolitiken skapar klyftor mellan människor och försvårar ett gott liv. Vi som bor här kämpar ju för att kunna bo kvar och ha tillgång till välfärdsinrättningar och en fungerade offentlig service. Den stora frågan är bara om man ska hata och slå på de redan utsatta eller om man ännu tydligare ska stå upp för människors lika värde och allas rätt till ett bra liv oavsett bostadsort. Det borde framgå vilken väg jag förespråkar.