Under tolvslaget på Skansen regnade det.
Programledaren Kattis Ahlström sa skämtsamt att det var lite orutinerat att inte ha paraply med sig. I slutet av 1970-talet var det över 40 centimeter snö under nyårsfirandet på Skansen. Det är svårt att hitta tydligare tecken på att något är uppochner än att nyårsafton var varmare än midsommarafton 2016.
BRA JOURNALISTIK ÄR INTE GRATIS
Gillar du det vi gör?
Swisha en peng till: 123 401 876 8
Många svenskar valde att fira tolvslaget utomlands istället. För de flesta räcker det att scrolla igenom Facebook- eller Instagramflödet för att se tecken på att flygandet ökar. Utvecklingen kan däremot inte skyllas på bristande debatt. Under 2017 gick kända talespersoner som Malena Ernman och Björn Ferry ut och sa att de slutat flyga för klimatets skull samtidigt som regeringens flygskatt, och oppositionens motstånd mot den, gjorde att flygets klimatpåverkan diskuterades mer än någonsin.
Och debatten behövs. För flyget är ohållbart.
Det finns många andra puckar att hantera i klimatomställningen också – som påverkan från mat, konsumtion och övriga transporter – men flyget är ett växande problem. De tekniska framgångarna som gjorts kring mer effektiva plan och bränslen äts upp av den ökade trafiken, precis som det historiskt varit kring utsläpp från bilar. Utsläppen behöver vara nere på noll runt 2050 för att nå målen i Parisavtalet, och vi behöver både bättre teknik, bättre bränsle – och minskat flygande.
Det är däremot ingen prognos som pekar mot minskat flygande. Snarare jobbar många för det motsatta, och det nya flygrekordet skapar fler glada än ledsna miner. Flygandet i Sverige har fördubblats sedan 1992 och Swedavia skriver att “den positiva trafikutvecklingen förväntas fortsätta”. Enligt deras prognos kommer flygandet ha fördubblats ännu en gång 2050, vilket de applåderar. Samma siffror gör de klimatinsatta allt svettigare.
Det finns få frågor som visar målkonflikter så tydligt som flyget. Samtidigt som flygandet står för personlig avkoppling och utveckling har det, inte minst på grund av bristande tågnät, verkat bli någon typ av paroll för levande landsbygd och jobb. Det är en allt tydligare symbol för hur lågt klimatet prioriteras jämfört med i princip allt annat.
I debatten ställs ofta de olika värdena mot varandra, och det är få som låter klimatet likställas med ekonomiska eller personliga värden. De flesta låtsas som att vi kan få allt och låter framtiden stryka på foten till förmån för dagens kortsiktiga vinning och njutning. Klimatet tar däremot inte hänsyn till vad vi låtsas om, utan svarar på det vi gör.
Just nu är Kalifornien utsatt för svåra översvämningar, strax efter att delstaten härjats av bränder. Ny forskning från har visat att majoriteten av världen kräver mycket starka insatser för att anpassa sig för översvämningar. Som exempel måste mer än hälften av USA fördubbla sitt översvämningsskydd inom de närmaste två decennierna, oberoende av vad som görs mot klimatförändringarna nu. Det är bara baserat på våra gamla utsläppssynder och har alltså stor potential att bli värre om prognoser likt Swedavias slår igenom.
När vi diskuterar flyg, eller vad som helst, borde vi vara beredda på att hålla oss inom en klimatbudget, precis som vi tycker att det är rimligt att hålla oss inom ekonomiska ramar. Vi kräver inte av vår bank att vi ska få köpa en ny Porsche om vi inte har pengar för det. Lika orimligt är det att kräva att få fortsätta påverka klimatet när vi vet konsekvenserna.
Klimatförändringarna märks utomlands såväl som hemma på Skansen, men det hindrar inte folk från att flyga. Målkonflikterna är för tydliga och styrmedlen för mesiga. Det är för billigt, snabbt och ger för stora personliga vinster. Utsläppen från flygen kommer inte lösa sig av sig själv, och personer kommer inte själva välja bort det utan starkare incitament. Det måste vara dyrt att flyga. Samtidigt måste tågen vara billigare, lika smidiga och mer tillförlitliga än flyg. Om vi inte vill sluta med aktiviteten måste vi kräva alternativen. Inte låtsas att det är okej att fortsätta med det ohållbara.
