I nyheter och sociala medier sprids nu filmer från den tragedi som utspelade sig den där natten. I Expressen finns en sekund-för-sekund-redogörelse publicerad, baserad på filmat material. De två ordningsvakterna syns genomföra en nedläggning – att med våld tvinga ned mannen på perrongens golv. Väl nere kopplar de varsitt grepp på honom och använder sina kroppars tyngd för att hålla honom stilla. I en filmsekvens ser det ut som att en av ordningsvakterna håller armen runt halsen på mannen i ett strypliknande grepp, som om det var en brottningsmatch. Den andra ordningsvakten ser vid ett tillfälle ut att trycka ned mannens huvud i kollegans grepp. Mannen sprattlar med benen inledningsvis men sedan blir han still. Där ligger han i många sekunder, stilla, innan ordningsvakterna börjar förstå att han kanske inte är vid medvetande. När de väl gör det släpper dem det kopplade greppet. Mannens huvud sjunker ned, livlöst. Handfängseln åker på.
Att belägga någon med fängsel vid ett omhändertagande eller när någons rörelsefrihet har inskränkts regleras i polislagen. Fängsel får inte användas vid vilka tillfällen som helst – lagen ställer höga krav i vad som måste vara uppfyllt för att fängsel ska få användas. Det är ”om han eller hon uppträder våldsamt och det är absolut nödvändigt med hänsyn till hans eller hennes egen eller någon annans säkerhet till liv eller hälsa”. Huruvida en medvetslös människa kan anses uppträda våldsamt eller det var absolut nödvändigt med hänsyn till mannens eller andras liv eller hälsa att sätta handfängsel där och då går att diskutera.
Det tar över tre minuter från att ordningsvakterna börjar undra om mannen andas till att hjärt- och lungräddning påbörjas.
Vad har ordningsvakter för förutsättningar att hantera det de kan tänkas möta i sitt arbete? Inte särskilt många. En ordningsvakt går en grundläggande utbildning för att få sitt förordnande. Den är två veckor lång, 80 timmar, tio arbetsdagar. Under de timmarna ska allt från regeringsformen och den lagstiftning som rör ordningsvakter, till användande av våld gås igenom. Tekniker för att skydda sig själv, konflikthantering och nedläggningar som poliser utbildas under flera månader i får blivande ordningsvakter tugga i sig på ett par dagar. Aspirerande ordningsvakter får lära sig i all hast att felaktigt utförda axellås och benlås kan innebära brutna ben och armar. I värsta fall kan felaktigt utövande av våld över huvud taget resultera i att någon dör.
I bevaknings- och ordningsvaktsbolagen lyser regelbunden träning och övning i tekniker och hur man tar sig ur våldsituationer ofta med sin frånvaro.
Ordningsvakts- och väktarbranschen är inte bara omfattande, den är också väldigt lukrativ. Enligt arbetsgivarorganisationen Säkerhetsföretagen ökar omsättningen bland säkerhetsföretag stadigt. Detta eftersom brottsligheten i Sverige fortsätter att öka, enligt organisationen, som också slår fast att den rådande utvecklingen i samhället innebär ett stort behov av trygghetsskapande åtgärder. Idag är ordningsvakter ett naturligt inslag i statsbilden. Ljust stålblå uniformer patrullerar kommuner, sjukhus, festivaler, nattklubbar, kollektivtrafik, bibliotek, hotell, nöjesfält, köpcentrum och krogar. Arbetet, som väl egentligen är sådant som polisen skulle kunna göra som en del av det brottsförebyggande arbetet, är myndighetsutövning som ska utföras rättsäkert, transparent och lika gentemot alla.
Att det som utspelade sig vid Rådmansgatans tunnelbanestation filmats av flera personer är inte på något sätt ovanligt. Ordningsvaktsingripanden filmas ofta och läggs ut i sociala medier med kommentarer om övervåld. Det är uppenbart att det finns en viss nivå av förtroendeproblem mellan allmänhet och ordningsvakter som roll. Skuldfrågan i händelsen förra veckan återstår att se. En person är död efter ett ordningsvaktsingripande: Vad det betyder för branschen, yrket, samhället likaså.
Någonstans sitter sannolikt nu två unga anställda, som gick till jobbet en dag med intentionen att göra ett bra jobb – utifrån de bristande förutsättningar de givits att göra just det – och mår oerhört dåligt.